HaV vill öka skyddet för ålgräs: "Viktigast förebygga skador på havets barnkammare"

Utbredningen av ålgräs (Zostera marina L.) i skandinaviska vatten har halverats sedan början av 1900-talet, i Bohuslän med över 60 procent eller cirka 12 500 hektar sedan 1980-talet. Nu presenterar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ett åtgärdsprogram för att vända utvecklingen.

- Ålgräs kallas ofta havets barnkammare eftersom de ger skydd och mat för flera av våra viktigaste fiskarter. Det motverkar övergödning och förbättrar vattenkvaliteten men är samtidigt en av de naturtyper i Sverige som idag är starkt hotad i stora områden, säger Sofia Brockmark.

Ålgräsängar växer i grunda kustnära miljöer och räknas till de mest värdefulla ekosystemen på jorden. De ger skydd och mat för många djur och växter, bland annat torsk, sej, vitling, ål och havsöring. De tar hand om näringsämnen och motverkar övergödning, de binder partiklar och förbättrar vattenkvaliteten, skyddar stränder mot erosion, de binder upp kol i havsbotten och fungerar därigenom som en buffert mot våra koldioxidutsläpp.

Ålgräs ska skyddas enligt flera EU-direktiv och internationella konventioner. Ändå försvinner de på global nivå i samma takt som korallrev och regnskog. Beräkningar vid Göteborgs universitet visar att förlusten av ålgräs i Bohuslän har kostat Sverige minst fyra miljarder kronor i form av förlorade ekosystemtjänster, minskad produktion av torsk, övergödning och grumligare vatten med sämre siktdjup.

- Vi ser stora förluster i Bohuslän samtidigt som inventeringar i Skånes län tyder på stora och välmående bestånd i Öresund, längs sydkusten, i norra delarna av Hanöbukten, i stora delar av Blekinge och i Kalmarsund. Problemet är att vi i dag inte har en heltäckande bild av utbredningen i svenska vatten, säger Sofia Brockmark, utredare på enheten för biologisk mångfald på HaV.

- Vi behöver mer kunskap om var ålgräset finns, hur det mår och vilka faktorer som påverkar. Det är särskilt viktigt vid prövning av vilken miljöpåverkan som till exempel utbyggnad av hamnar, muddring eller anläggande av bryggor har på livsmiljöer i våra kustvatten.

Tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs Universitet har HaV tagit fram ett åtgärdsprogram för ålgräs för perioden 2017 – 2021, det är första gången det gjorts i Sverige. Programmet är en vägledning till naturvårds- och miljöhandläggare samt förvaltare av marina kustmiljöer på nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. En annan viktig målgrupp är miljödomstolar och beslutsfattare på kommunal och regional nivå. Åtgärderna beräknas kosta totalt 82 miljoner kronor att genomföra.

Åtgärdsprogrammet för ålgräs är en del av Sveriges arbete för att öka skyddet för hotade naturtyper och uppnå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön i enlighet med EU:s havsmiljödirektiv. Det är också ett viktigt för att nå flera av Sverige miljökvalitetsmål.

- Målet är att öka kunskapen om ålgräsets betydelse för ekosystemen, att öka skyddet och att minska exploatering som hotar bestånden. Vi hoppas kunna stimulera till engagemang och konkreta åtgärder på regional och lokal nivå, säger Sofia Brockmark

- Viktigast är att förebygga och försöka skydda de ålgräsängar vi har. Restaurering tar tid, är dyrt och förenat med stor osäkerhet. När ålgräsängar försvinner kan miljön förändras så mycket att de kanske inte längre kan växa på den platsen.

De största hoten mot ålgräsängar i svenska vatten är övergödning, och överfiske. Andra allvarliga hot är kustexploatering, muddring och dumpning av muddermassor, ankring och propellerskador från fritidsbåtar samt eventuellt förändrad landavrinning och klimatförändringar. Nya studier visar att bryggor påverkar ålgräs negativt genom att skugga ängen och att flytbryggor skuggar dubbelt så mycket som pålade bryggor.

- Den sammanlagda påverkan från småskalig exploatering för till exempel bryggor, småbåtshamnar och sjöbodar har inte uppmärksammats tillräckligt. Ärendena hanteras ofta separat och bedöms därför inte som en allvarlig påverkan. Nya studier visar dock att den sammanlagda effekten på ålgräsängar är betydande, säger Fredrik Larson, länsfiskekonsulent i Västra Götalands län.

- I områden där ålgräset minskat kraftigt som i södra Bohuslän bör strandskyddsdispens för verksamheter ges väldigt restriktivt. Eventuellt kan båtramper och båtförvaring på land istället för egen bryggplats vara ett sätt att minska trycket på våra grunda havsbottnar.

Här är några av de åtgärder som HaV rekommenderar för att bevara och öka skyddet för ålgräsängar:

• Kartläggning av ålgräsets utbredning i Sverige.
• Inkludera ålgräs i nationell och regional miljöövervakning.
• Minska näringsbelastningen till havet, minska ktiviteter som kan påverka vattenmiljön negativt i närheten av ålgräsängar, till exempel muddring, dumpning av muddermassor och båttrafik, öka bestånden av stora rovfiskar i kustekosystemen.
• Uppdatera befintliga naturskydd och inrätta nya skyddade områden som inkluderar ålgräs, till exempel kan man införa förbud mot angöring och reglera båtarnas hastighet för att minimera svall och grumling i känsliga områden
• Öka tillsynen av vattenverksamheter som kan påverka ålgräsängar.
• Restaurera förlorade ålgräsängar i områden där det är möjligt för att underlätta en naturlig återhämtning. Restaurering ska endast användas som kompensationsåtgärd när ålgräsängar förstörs vid exploatering och som en sista åtgärd efter att krav ställts på att undvika eller minska skadan.

Här kan du läsa HaV:s åtgärdsprogram för ålgräsängar

Här kan du läsa den handbok och vägledning för restaurering av ålgräsängar som HaV, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs Universitet tagit fram.

För mer information kontakta:

Sofia Brockmark, utredare, enheten för biologisk mångfald, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 65 81, mobil 076-538 62 81, e-post sofia.brockmark@havochvatten.se

Ingemar Andersson, utredare, enheten för biologisk mångfald, tfn 010-698 62 46, mobil 070-534 04 28, e-post: ingemar.andersson@havochvatten.se

Fredrik Larson, länsfiskekonsulent, enheten för fiskförvaltning, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, tfn 010-224 55 27, e-post fredrik.larson@lansstyrelsen.se

Per Moksnes (forskare vid Havmiljöinstitutet och Göteborgs universitet och en av författarna till rapporten), mobil 0732-576224, e-post per.moksnes@havsmiljoinstitutet.gu.se