EU-baden har blivit bättre – men fler svenska bad kan inte betygsättas

EU:s badvatten har blivit bättre. Det visar den årliga rapport som EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA) publicerar i dag.

-  Mer än 94 procent av de större badplatserna i EU fick 2013 betyget åtminstone tillfredsställande på badvattenkvaliteten, det vill säga att de godkändes enligt EU:s klassificering. Det är en ökning sedan 2012 och väldigt positivt, säger Katarina Vartia på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Bara två procent av EU-baden hade ej godkänd status, det vill säga dålig badvattenkvalitet eller att medlemslandet ännu inte hunnit ta prover i så många år som krävs enligt  badvattendirektivet. Enligt reglerna ska prover tas under fyra efter varandra följande år. Resterande cirka fyra procent är bad som av olika anledningar inte kunde klassificeras enligt EU:s regler 2013.

Sedan 2012 skyltas EU-bad  för att informera allmänheten om badvattnets kvalitet. Betyget anges i fyra nivåer från utmärkt med tre stjärnor till dålig med avrådan från bad, och det baseras på provtagningar av badvattnet från de senaste fyra åren. Om badet fått klassificeringen dåligt eller om badet utsatts för en kortvarig förorening ska besökarna avrådas från bad. Det ska även finnas information om orsaken och vad som görs för att åtgärda problemet.

-  I Sverige definieras badplatser med cirka 200 badande per dag som EU-bad. Målet enligt EU:s badvattendirektiv är att alla större bad ska ha åtminstone tillfredsställande kvalitet senast vid slutet av 2015 års badsäsong, säger Katarina Vartia, utredare på havs- och vattenmiljöenheten på HaV.

Bäst badvatten under 2013 hade Cypern (100 procent), Luxemburg (100 procent), Malta (98,9 procent), Kroatien (94,9 procent) och Grekland (93,2 procent). änder med störst andel ej godkända badvatten är Estland (5,7 procent), Holland (5,1 procent), Belgien (3,5 procent) och Frankrike (3,5 procent). Det är vanligt att de länder som rapporterar badvattenkvaliteten första gången har en stor andel ej godkända badvatten. Så är det för Albanien 2013 som hade 8,2 procent ej godkända badvatten.

Sverige har 446 stycken EU-bad, vilket motsvarar 2,0 procent av alla större offentliga badplatser i EU. Av de svenska EU-baden är 247 stycken kustbad och 199 stycken inlandsbad.  Provtagningarna av badvattnet görs av kommunerna. Det är också kommunerna som ansvarar för skyltningen av badplatserna.

Kommunerna rapporterar in all information till folkhälsomyndigheten som, på uppdrag av HaV, sedan sammanställer och rapporterar in resultaten till EU.

-  HaV:s roll är att vägleda kommunerna i arbetet med förvaltning av EU-baden så att det görs enligt de regler som finns från EU och i svensk lag. Resultaten från kommunernas provtagningar av de svenska EU-baden hittar man på webbplatsen ”Badplatsen”, säger Katarina Vartia.

I Sverige har andelen EU-bad med åtminstone tillfredsställande badvattenkvalitet minskat med 7,5 procentenheter till 79,6 procent.  Andelen svenska EU-bad vars badvatten inte kunde klassificeras ökade med 7,6 procentenheter till 18,8 procent mellan 2012 och 2013. Däremot så minskade andelen svenska EU-bad med dålig badvattenkvalitet med 0,6 procentenheter till 1,6 procent.

-  Det är självklart inte bra att nästan var femte av Sveriges EU-bad inte fått någon klassificering av EU. Men det betyder inte att vi har fått fler svenska EU-bad med dålig badvattenkvalitet, säger Katarina Vartia.

-  Anledningen till att EU inte kunnat klassificera dessa bad är oftast att kommunerna vid ett eller flera tillfällen inte tagit försäsongsprovet korrekt (max 10 dagar innan den officiella säsongen startar), eller på att man vid ett eller flera tillfällen missat att ta prov under säsongen.

Sju svenska EU-bad fick 2013 klassificeringen ”dålig badvattenkvalitet” av EU på grund av att de under åren 2010-2013 haft ett eller flera prov med förhöjda värden av indikatororganismerna E.coli och/eller intestinala enterkocker. 2012 fick åtta svenska EU-bad klassificeringen dålig badvattenkvalitet

-  Vi vet inte exakt vad de förhöjda värden beror på. Det varierar mellan de olika badplatserna men kan exempelvis vara orsakat av ytavrinning efter regn, påverkan av bräddpunkter eller enskilda avlopp.

Om du vill veta mer om en specifik badplats kan du hitta information på Badplatsen eller kontakta din kommun.

Här kan du läsa rapporten om EU-baden

Här kan du läsa mer om HaV:s arbete med badvattenkvalitet

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Katarina Vartia, utredare, havs- och vattenmiljöenheten, tfn 010-698 66 01, mobil 076-538 62 01, e-post katarina.vartia@havochvatten.se