HaV säger ja till ansökan om myggbekämpning i Dalälven - men vill ha annan lösning på sikt

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, säger ja till bekämpning med biologiska medel av mygglarver i nedre Dalälven och i Deje vid Klarälven i sommar.

Men HaV ser inte metoden som en långsiktig lösning på myggproblemen.

- Vi säger ja med vissa villkor eftersom bekämpningsmedlet riskerar att påverka ekosystemen negativt. Vi vill att besprutningen successivt fasas ut till förmån för alternativa bekämpningsmetoder som till exempel att att försöka hålla landskapet så öppet som möjligt, säger Niklas Egriell.

Kommunerna kring nedre Dalälven har i flera år använt sig av det biologiska medlet VectoBac G för att bekämpa mygglarver under somrarna. I år har de ansökt till Naturvårdsverket om att få sprida medlet från helikopter över drygt 11 600 hektar, varav 5 200 är skyddade som Natura 2000-område. För att få tillstånd till sådan besprutning måste bekämpningen vara av stort allmänintresse och regeringen måste ge sin tillåtelse.

Även Forshaga kommun vill använda sig av biologiska medel i myggbekämpningen i sommar. Deras ansökan rör områden i Deje vid Klarälven, varav en stor del ligger inom Natura 2000-områden.

Havs- och vattenmyndigheten är en av de instanser som blivit ålagd av regeringen att yttra sig i frågan.

- Vi tillstyrker ansökan men ställer samtidigt ett antal krav för att biologiska bekämpningsmedel ska få användas. Framför allt för att det hittills inte är tillräckligt studerat hur besprutningen minskar myggtätheten i landskapet och hur näringsvävarna påverkas , säger Niklas Egriell, utredare på avdelningen för havs- och vattenförvaltning på HaV.

- Det handlar om komplexa ekosystem och många faktorer spelar in när det gäller översvämningsmygg, till exempel nederbörd, temperatur och översvämningsfrekvens. Den ökning av encelliga djur som observerats efter besprutningarna, så kallade protozoer, riskerar att skapa obalans i ekosystemet. Det kan leda till en än värre produktion av myggor när man slutar med besprutningarna.

HaV efterlyser bland annat en analys av vilken effekt bekämpningsmedlet har på myggtätheten, inte bara vid själva älven utan i bostadsområden en bit därifrån. Detta krav framfördes även i fjol då HaV yttrade sig över ansökan om myggbekämpning med biologiska medel vid Dalälven.

HaV vill att en oberoende analys görs av effekten av bekämpningen och metodens lämplighet på lång sikt. HaV vill också att det behövs fler undersökningar av vilken påverkan medlet har på bottenfauna och fisk med fokus på små vatten som vattensamlingar och bäckar där koncentrationer av medlet riskerar att bli som högst.

- Höga koncentrationer av medlet kan till exempel skada fjädermygglarver och i viss mån knottlarver som är viktig föda för öring, lax och stensimpa. Vi menar att detta behöver beskrivas mer noggrant i ansökan om tillstånd, säger Niklas Egriell.

- Vi vill också att kommunerna ska ta fram en plan för hur användningen av bekämpningsmedlet kan minska till förmån för andra metoder, t ex ett noggrant planerat öppethållande av landskapet och en översyn av möjligheterna till en anpassad vattenreglering som missgynnar myggproduktionen.

Naturvårdsverket har tidigare sagt ja till ansökan rörande Dalälven och Deje i Forshaga kommun. Om regeringen ger sitt tillstånd väntas Naturvårdsverket ta beslut i frågan i april.

Läs HaV:s yttrande angående myggbekämpning vid Dalälven

Läs HaV:s yttrande angående myggbekämpning i Deje i Forshaga kommun

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Niklas Egriell, utredare, enheten för miljöprövning och miljötillsyn, tfn 010-698 60 86, mobil 076-538 60 86. e-postniklas.egriell@havochvatten.se, Björn Sjöberg, chef, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 60 08, mobil 070-819 94 62, e-post bjorn.sjoberg@havochvatten.se