Satsning på rent hav: Elva projekt för bättre vattenmiljö får dela på 21 miljoner kronor

Havs- och vattenmyndigheten delar ut totalt 21 miljoner kronor i bidrag till elva projekt för att minska övergödningen.

Pengarna går till projekt för att öka kunskapen om internbelastning av fosfor i sjöar och kustvatten samt om återföring av näringsämnen.

Satsningen pågår i tre år, 2018-2020, och är en del av regeringens satsning Rent hav.

Övergödning orsakar försämrad vattenkvalitet och i förlängningen även syrebrist. Långvarigt förhöjd näringstillförsel från landbaserade källor är den främsta orsaken till övergödning generellt. Lokalt kan läckage av fosfor från sjö- och havsbottnar, så kallad internbelastning, vara en källa för betydande påverkan.

- Förhöjd internbelastning kallas ofta för ”gamla synder” då det är resultatet av långvarigt förhöjt läckage av fosfor till vattenmiljön. Vi behöver kartlägga omfattningen av internbelastning, både på regional och nationell nivå, och flera av de åtgärder som föreslås för att minska den är fortfarande på försöksstadiet, säger Robert Almstrand, utredare på enheten för vattenförvaltning på HaV.

Bidragen som nu betalas ut ska bidra till ökad kunskap om bland annat internbelastningens omfattning i insjöar och kustvatten, fosforflöden i kust och hav, näringsupptag genom odling av blå fånggrödor och återföring av näringsämnen från sjöbottnar och våtmarker.

- Projekten kommer att bidra med nya, nödvändiga underlag och kunskap i vårt arbete mot övergödning, säger Robert Almstrand.

Satsningen riktar sig till universitet och högskolor, ideella intresseorganisationer, kommuner och länsstyrelser. Här är de projekt som under 2018 – 2020 får dela på 21 miljoner kronor från HaV:

• Uppsala Universitet (1 470 000 kronor) ”Mobil fosfor i skärgårdens bottnar, mängder och fördelning”. Ta fram underlag över vilka skärgårdsområden som den interna fosforbelastningen har stor betydelse för övergödningssituationen, både lokalt och regionalt. Denna information är central för planering av kostnadseffektiva åtgärder.
• Lunds universitet (2 995 171 kronor) ”Att förstå effekten av internbelastningsprocesser orsakade av syrebrist i de svenska kustvattnen”. Förbättra förståelsen för de faktorer som styr de processer som reglerar den interna belastningen av näringsämnen i den svenska kustzonen under förhållanden med varierande grad av syrebrist. Uppskatta hur stor mängd fosfor som kan frigöras och vilka effekter det kan få på kustzonen.
• Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, (234 250 kronor) ”Effektiviteten av aluminiumfällning i svenska sjöar”. Öka förståelsen för hur effektiviteten av aluminiumbehandlingar bör utvärderas. Tidigare metoder för att kvantifiera bindningseffektiviteten kan påverkas negativt av förhöjda bakgrundsnivåer av aluminium.
• Länsstyrelsen Örebro(4 514 547 kronor) ”Från Skåne till Norrbotten: Identifiering av sjöar med förhöjd internbelastning”. Identifiera de övergödda sjöar i Sverige där förhöjd internbelastning är en betydande påverkanskälla. Genom utökad miljöövervakning av utvalda sjöar i hela Sverige bidra till det dataunderlag som behövs för att vidareutveckla och utvärdera verktyg för identifiering av sjöar med förhöjd internbelastning.
• Lysekils kommun (2 422 000 kronor) ”Blå fånggrödor – beräkningsmodell för extraktiv odling”. Svara på hur mycket kväve som så kallade extraktiva odlingsmetoder tar upp ur havet. Dessa är odlingar utan tillsatt gödsel eller foder och innefattar i dag mussel-, alg- och sjöpungsodling. Skapa en summerande beräkningsmodell över närsaltsupptaget för en sjöpungsodling samt en kombinationsodling med makroalger för myndigheter och odlare.
• Sveriges Lantbruksuniversitet (2 100 000 kronor) ”Minskad internbelastning och ökad återförsel av näring till jordbruksmark genom optimerad utformning och placering av våtmarker". Utvärdera faktorer som styr internbelastningsprocesser i vattenmiljöer och ökar återförsel av näring till jordbruksmark och därmed minska övergödningen. Öka förståelsen av internbelastningsprocesser av fosfor i anlagda våtmarker i jordbruksområden. Öka återcirkuleringen av näring till jordbruksmark.
• Kungliga Tekniska Högskolan (2 935 000 kronor) ”Återföring av näringsämnen från hav till land genom tångbruk”. Obalansen mellan närsalter som tillförs havet från land via jordbruk, skogsbruk och avlopp och de närsalter som återförs från havet till land är en av de grundläggande anledningarna till Östersjöns övergödning. Återföring av närsalter från hav till land genom tångbruk genom bl a algodlingsförsök i Östersjövatten av Östersjösallat Monostroma baltica och Tarmtång Ulva Intestinalis.
• Länsstyrelsen Jönköping (1 800 000 kronor) ”Beredning av sjösediment för återförande till produktionsmark”. Muddring av ytnära sediment har föreslagits som åtgärd mot interngödning i sjöar. Upptaget sediment föreslås kunna återföras till produktionsmark, men sällan berörs om sediment utgör ett attraktivt gödningsmedel. Hur ska sediment behandlas och förpackas för att göras kostnadseffektivt, attraktivt och konkurrenskraftigt för att kunna återföra näringsämnen till produktionsmark?
• Orust Kretsloppsakademi (1 499 000 kronor) ”Musselkompost pilot på Orust 2018-2020”. Använda musselrester, ”musselskrap”, för att testa och utveckla en kompostering, där resterna används som jordförbättringsmaterial som återförs till lantbruket i ett lokalt kretslopp. Visa på en affärsmässig lösning med en jordförbättringsprodukt, som återför näringsämnen från hav till jord. Det finns idag ingen fungerande musselkompost i drift.
• Göteborgs universitet (736 464 kronor) ”Beräkning av utvecklingen av fosforkoncentrationen i Östersjöns ytvatten vintertid under de närmaste decennierna”. Med hjälp av en kopplad fosfor-syremodell beräkna hur fosforkoncentrationen vintertid kommer att utvecklas i egentliga Östersjön under de närmaste decennierna. Denna utveckling kommer att vara avgörande för hur övergödningen kommer att utvecklas längs Götalands inklusive Gotlands och Ölands samt Svealands Östersjökuster.
• Ecopelag Ideell förening (680 992 kronor) ”Ökad kunskap om hur musselodlingar kan påverka ekosytem i Östersjön”. Öka kunskapen om de potentiellt negativa miljöeffekterna på ekosystem som kan kopplas till musselodling i Östersjön. Projektet ska följa och utvärdera hur den ökade sedimentationen under en musselodling påverkar mjukbottenfaunan. Dessutom undersöks om musslornas exkretion av näringsämnen och selektiva födointag kan leda till en ökad förekomst av oönskade algblomningar.

Läs mer om utlysningen och projekten på HaV:s hemsida

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten, HaV

Kontaktperson: Robert Almstrand, utredare, havs- och vattenmiljöenheten, HaV, tfn 010-698 61 98, mobil 076 538 61 98, e-post robert.almstrand@havochvatten.se