Ny HaV-rapport visar: Höga halter mikroplaster även i sjöar

Prover tagna i Vättern och Mälaren visar att halterna av mikroplaster där är lika höga eller något högre än i till exempel Östersjön och Västerhavet.

Det går att läsa i rapporten ”Sötvatten” från Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

- De nya rönen om mikroplaster i Vättern är både förvånande och oroande. Samtidigt visar det hur viktig den svenska miljöövervakningen är för att vi ska kunna upptäcka miljöhot, säger Åsa M Andersson på HaV.

Varje år ger Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ut rapporten "Sötvatten - om miljötillståndet i Sveriges sjöar, vattendrag och grundvatten".

2016 års upplaga av ”Sötvatten” visar hur mångfacetterad miljöövervakning kan vara och i fokus sätts miljöövervakning av skog och vatten. Läsaren får till exempel veta vilken effekt den stora skogsbranden 2014 i Västmanland hade på vattnet i området och hur projektet ”Friskare Skogsvatten” i Västerbottens län kunde bli så lyckat. Rapporten berättar även om vilka positiva effekter som restaureringen av Piteälven haft på miljön, om bäverns roll i den svenska naturen och om kalkningens effekter på kvicksilverinnehållet i fisk.

- Rapporten ger inte någon heltäckande bild av all övervakning av sötvatten. Men vi hoppas att den dels ökar kunskapen om hur vi tar hand om våra svenska vatten och dels ökar nyfikenheten på vad som händer inom miljöövervakningen, säger Åsa M Andersson, utredare på enheten för miljöövervakning på HaV.

Sommaren 2015 undersökte forskare från Örebro universitet halterna av mikroplaster i Vättern. Forskarna har deltagit i ett EU-projekt (Clean Sea) för att utarbeta metoder för provtagning av mikroplast i marina miljöer och samma teknik användes vid undersökningarna i Vättern

Antalet partiklar var högst i södra Vättern (cirka 10 stycken/kubikmeter) och blev sedan färre och färre mot den norra lokalen (1-2 stycken/kubikmeter). På 15 meters djup var halterna lägre (1-4 stycken/kubikmeter) än i ytan.

Resultaten från Vättern 2015 är inte slutligt utvärderade. Det behövs också kompletterande analyser av plastens typ och ursprung, något som är planerat att göras i höst. Då ska också nya prover tas i Vättern, Vänern och Mälaren för att se om resultaten för 2015 års undersökning i Vättern håller i sig.

- Vättern är en sjö med väldigt god vattenkvalitet och det är en av landets största dricksvattentäkter, cirka 250 000 människor får sitt dricksvatten härifrån. Självklart är detta uppgifter som både oroar och förvånar, säger Jakob Bergengren, utredare på enheten för miljöövervakning på HaV.

- Orsakerna till de höga halterna av mikroplaster är oklara. Kanske är det så att en långsammare omsättning av vattnet i Vättern än i havet spelar roll, att det tar längre tid för plastpartiklarna att sköljas bort här än i havet.

Mikroplaster kallas små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter. Partiklarna kan komma från till exempel slitage på bildäck, konstgräsplaner, tvätt av fleeceplagg, skönhetsprodukter och båtskrov. De kan också komma från större plastskräp som brutits ner till mikropartiklar.

Ett bekymmer är att fisk och andra djur får i sig plastpartiklar i tron att det är föda, något som kan orsaka stopp i mag- och tarmsystem och dessutom innehåller plasten ingen näring. Forskarna misstänker också att plastpartiklarna kan knyta till sig miljögifter, och att plasten kan läcka kemikalier.

Sedan den 1 juli 2011 har Havs- och vattenmyndigheten den största delen av ansvaret för miljöövervakningens sötvattensprogram. Naturvårdsverket ansvarar för de delprogram som berör miljögifter i vattenmiljön.

- Miljöövervakningen ger data som bland annat visar om vi uppnår de svenska miljömålen. Övervakning är också ett återkommande steg i vattenförvaltningen enligt EU:s direktiv, där målet är att nå god ekologisk status i alla vatten och nyttja våra gemensamma vattenresurser på ett sätt som är långsiktigt hållbart, säger Ulrika Stensdotter Blomberg, utredare på enheten för miljöövervakning på HaV.

Rapporten ”Sötvatten” presenteras i samband med miljöövervakningsdagarna i Kiruna 20-22 september där temat är "tillbakablick och framåtblick".

Länk till rapporten "Sötvatten 2016 - Om miljötillståndet i Sveriges sjöar, vattendrag och grundvatten"

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktpersoner: Åsa M Andersson, utredare, enheten för miljöövervakning, tfn 010-698 62 57, mobil 072-238 98 57, e-post: asa.m.andersson@havochvatten.se, Ulrika Stensdotter Blomberg, utredare, enheten för miljöövervakning, tfn 010-698 60 11, mobil 072-2139688, e-post ulrika.stensdotter@havochvatten.se, Jakob Bergengren, utredare, enheten för miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, mobil 070-3564605, e-post jakob.bergengren@havochvatten.se