Nyhet -
Flodpärlmusslan – hotad åldring
Den kan bli upp till 250 år. Den har tidigare fiskats för sina pärlor. Den är också en så kallad indikator- och paraplyart som visar på friska vattendrag där även andra arter trivs. Nu är flodpärlmusslan starkt hotad. Michael Diemer, utredare på HaV, har varit med och jobbat fram ett åtgärdsprogram som förhoppningsvis ska hjälpa den lilla mollusken att leva vidare.
Hur är det ställt med flodpärlmusslan, Michael?
– Den är rödlistad som starkt hotad, både i Sverige och internationellt. Läget är dåligt överallt. Men de allra flesta europeiska bestånden finns faktiskt här i Sverige.
Vad beror det dåliga läget på?
– Föryngringen, det vill säga musslans förmåga att framgångsrikt fortplanta sig, är ett stort bekymmer. Faktum är att föryngring bara sker i en tredjedel av de vattendrag där arten fortfarande finns kvar. Bland annat behöver musslan tillgång på rätt fiskart, oftast öring, för att föröka sig. Den har ett utvecklingsstadium där den som mycket liten larv hakar sig fast som parasit på fiskarnas gälar. Brist på öring innebär då problem.
– Flodpärlmusslan har också väldigt höga krav på vattnet den lever i. Det ska vara rätt pH-värde och syrerikt, näringsfattigt och klart vatten. I grunden är det vi människor som orsakar problemen, till exempel genom skogs- och jordbruket, men förstås även olika typer av vattenreglering. Det gäller för övrigt många sötvattenlevande djur och växter.
Vad gör HaV för att förbättra situationen?
– Flodpärlmusslan ingår i serien med HaVs åtgärdsprogram för hotade arter. Programmet innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna bevarandeåtgärder
– På HaV jobbar vi också med en rad andra åtgärder som gynnar flodpärlmusslan. De rör allt från fiskevård och restaurering av vattendrag – det som är bra för öringen är bra för flodpärlmusslan – till kalkningsverksamhet. Kalkningar är viktigt eftersom musslan är mycket känslig för försurning. Vi har också med flodpärlmusslan i vårt miljöövervakningsprogram, vilket innebär att vi håller koll på den. Det finns också information på vår webbplats.
Vad kan vanliga människor göra?
– Visa allmän hänsyn, skulle jag säga. Det är också jättebra att rapportera in till artportalen om man hittar förekomst av flodpärlmussla *. Man bidrar då med värdefullt underlag om var arten finns. Kunskap som är viktig exempelvis för skogsbolag som kan ta hänsyn när de planerar avverkningar.
Hur ser framtiden ut för flodpärlmusslan i svenska vatten?
– Läget ser som sagt inte bra ut, men vi måste hoppas på en ljusare framtid och att våra samlade åtgärder får effekt. Visionen är att vi har föryngring i samtliga bestånd och att arten återintroduceras i vatten där den är försvunnen. Helt enkelt att den kan strykas från rödlistan.
– Men hotbilden är komplex. På senare år har vi observerat plötslig musseldöd orsakad av vad vi tror är en okänd smitta. Det är något som SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, nu studerar närmare inom ramen för vår nystartade samverkan kring hälsoövervakning av vild fisk, kräftdjur och blötdjur.
