Ny rapport visar vilka främmande arter som kan påverka den biologiska mångfalden i Sverige

ArtDatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, gjort en riskklassificering av drygt tusen främmande arter av växter, svampar och djur. 

Resultatet visar att hälften av dessa arter kan ge negativ påverkan på svensk natur och biologisk mångfald, både på kort och på lång sikt.

Främmande arter är de som sprids utanför sina naturliga utbredningar med människans hjälp. I sina nya miljöer kan de bli harmlösa eller orsaka stor skada med det är svårt att förutse. Därför är det viktigt att motverka introduktion och spridning av främmande arter i svenska vatten.

De drygt tusen arter som bedöms i rapporten "Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista” finns i Sverige eller i våra närområden.

- Det här är en vetenskaplig bedömning av vilken påverkan de här arterna kan ha på inhemsk biologisk mångfald i dag och i framtiden. I riskklassificeringen har experterna även tagit hänsyn till möjliga kommande klimatförändringar, säger Susanne Eriksson, utredare på Havs-och vattenmyndigheten.

Sjögull och jätteostron

Bland de arter som lever i hav, sjöar och vattendrag och som bedöms kunna ha stark negativ påverkan finns etablerade arter som sjögull och japanskt jätteostron, vilka redan påverkar svensk natur. Men listan innehåller också många så kallade dörrknackararter, exempelvis puckellax och olivmussla. Det är arter som är etablerade i våra närområden och som riskerar att spridas och etableras även i Sverige.

På land är den spanska skogssnigeln, vresros och jättebalsamin exempel på arter som har hög risk att påverka svenska natur negativt.

- Rapporten är ett viktigt kunskapsunderlag och den kommer att vara till stor hjälp i vårt arbete med att bygga upp beredskap för att kunna upptäcka och utrota främmande arter, säger Susanne Eriksson.

Första steg mot svensk förteckning

Riskklassificeringen är ett första steg på vägen att ta fram en svensk förteckning över invasiva främmande arter enligt den nationella förordningen som trädde i kraft 1 januari 2019. Än så länge omfattas endast ett litet antal av de invasiva främmande arterna som finns i Sverige av någon lagstiftning.

Invasiva främmande arter kan vara allt från dekorativa trädgårds- och vattenväxter till fiskar, skaldjur, insekter och däggdjur och är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Problemet växer snabbt i Sverige och i världen på grund av ökad handel, fler transporter och klimatförändringarna.

Naturvårdsverket är tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten ansvariga för det nationella arbetet med att förebygga spridning av invasiva främmande arter.

Länk till rapporten "Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista”

Läs mer främmande arter på HaV:s hemsida

Läs mer om riskklassificering av främmande arter på HaV:s hemsida

Länk till Naturvårdsverkets nyhet

Lista över främmande arter med EU-förbud

För mer information kontakta:

Susanne Eriksson, utredare, enheten för biologisk mångfald och områdesskydd, Havs- och vattenmyndigheten, Telefon: 010-6986310, Mobil: 070-4640731, E-post:

susanne.eriksson@havochvatten.se

Henrik Lange, handläggare Naturvårdsverket, Telefon: 010-698 15 60, E-post henrik.lange@naturvardsverket.se