Så påverkar skräp och turism havsmiljön

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, publicerar nu tre rapporter som ingår i arbetet med att nå god miljöstatus i haven 2020.
 - En av rapporterna belyser vilken påverkan marin turism har på miljön, en annan vilka effekter marint skräp har på människa och miljö och den tredje är ett försök att ta fram en metod för social analys av marina miljöproblem i Sverige, säger Mats Ivarsson, utredare på enheten för analys och forskning på HaV.

Enligt EU:s havsmiljödirektiv som antogs av medlemsländerna 2008 ska Europas hav ha en god miljöstatus år 2020. För Sveriges del handlar det om Östersjön och Nordsjön, det vill säga Skagerrak, Kattegatt och Öresund.

Havsmiljödirektivet infördes i svensk lagstiftning i november 2010 genom havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarar för att arbetet genomförs.

Första steget i det arbetet handlar om att bedöma hur haven mår i dag och att analysera den ekonomiska betydelsen av nyttjandet av haven samt vilka ekonomiska och sociala värden som förloras om den marina miljön inte skyddas.

Den övervägande bilden visar att tillståndet i våra hav inte är det önskade, men att det varierar beroende på vad man bedömer. De belastningar som identifierats som mest betydande är biologisk störning genom uttag av arter, tillförsel av näringsämnen, tillförsel av farliga ämnen men även fysisk påverkan genom bottentrålning samt marint avfall.

Jordbruk och industri samt fiske och sjöfart bidrar mest till dessa belastningar. Samtidigt är dessa aktiviter också beroende av fungerande ekosystem för sina verksamheter.

I den inledande bedömningen görs en analys av den ekonomiska betydelsen av nyttjandet av haven. I tillägg bedöms den samhällsekonomiska kostnaden för en fortsatt försämring av miljötillståndet. Med huvudsyftet att skapa en bild av förutsättningarna för att kunna uppnå god miljöstatus görs också en social analys. Här beskrivs hur olika grupper i samhället kan beröras av hur havet nyttjas, havsrelaterade miljöproblem och åtgärder mot dessa. 

 - Vi publicerar nu tre rapporter som tagits fram under höst och vinter 2011 — 2012 och som ingår i underlaget för den socioekonomiska analysen, säger Mats Ivarsson, utredare på enheten för analys och forskning på HaV.

• "Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys" — Denna rapport är ett första försök att utveckla och testa en metod för social analys av marina miljöproblem i Sverige. Ansatsen är tre fallstudier om förekomst och tillförsel av fosfor, selektivt torskfiske samt förekomst och tillförsel av kvicksilver. En av slutsatserna i rapporten är att det generellt krävs bättre underlag för att kunna fatta korrekta beslut om åtgärder för att hantera den alltför höga tillförseln av fosfor till havet och övergödningsproblematiken. Att satsa på "fel" eller otillräckliga åtgärder kan bli dyrt och leda till att åtgärdandet av problemen skjuts upp. Osäkerheter som under arbetet med den här studien framkommit som särskilt problematiska rör vad som påverkar fosforn från utsläppet eller läckaget till att det når havet, sambanden mellan åtgärder och effekter i miljön samt de indirekta drivkrafterna som påverkar aktiviteter som medför tillförsel av fosfor.
• "Marine tourism and recreation in Sweden" — I rapporten ges en översikt över olika aktiviteter som ska klassas som marin turism, hur de påverkar miljön och på vilket sätt de är beroende av en god miljö. Turismsektorn står idag för en betydande del av den svenska ekonomin, inte minst marinrelaterad rekreation och turism. Denna rapport ger en översikt över de aktiviteter som kan klassificeras under marin rekreation och turism och hur de är beroende av och påverkar våra marina ekosystem. Utvecklingen av miljön i marina områden är avgörande för möjligheten för kommande generationer att njuta av rekreation i dessa områden. Rapporten beskriver hur olika rekreationsaktiviteter kan komma att påverkas i framtiden, tillsammans med de värden som de representerar för Sverige i allmänhet.

• "Marine litter in Sweden" — Rapporten beskriver problemet med marint skräp längs kusten. Hur mycket finns det, var finns det, vad består det av och hur påverkas människor och djur. Det marina avfall som hittas på stränderna och i vattnet längs de svenska kusterna varje år är ett stort miljöproblem. Rapporten visar tydligt att det finns en allmän brist på data om statusen för marint skräp i Sverige samt en brist på socioekonomiska data som beskriver effekterna av marint avfall. Litteraturstudien och undersökningen visar också att marint avfall är ett angeläget miljöproblem. Det orsakar negativa effekter på ekosystemen och medför kostnader för berörda organisationer och samhället i stort. Mer forskning och data behövs sannolikt också för att bedöma hur marint avfall påverkar tillhandahållandet av ekosystemtjänster.

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten:

Kontaktperson Mats Ivarsson, utredare, enheten för analys och forskning, 010-698 62 61 , mobil 070-296 90 30, e-post mats.ivarsson@havochvatten.se