En miljon till studie om kustfiskens hälsa

Beror försämrad hälsa hos kustfisk på miljögifter eller annan stress?

Havs- och vattenmyndigheten ger nu en miljon kronor till Göteborgs universitet för att få svar på den frågan. Pengarna kommer bland annat att användas till inventering av området kring det marina naturreservatet Kvädöfjorden i Östergötland.

HaV ger också pengar till forskning kring laxsjukdomen M74.

Mätningar av hälsotillståndet hos kustfisk har gjorts sedan 1980 och 90-talet. Senaste 5 – 10 åren är det tydligt att abborre och tånglake mår allt sämre med en ökande aktivitet av avgiftningsenzymet EROD, förhöjda mängder vita blodceller och störd jonbalans. Även när det gäller reproduktionen märks störningar, exempelvis mindre gonadstorlek hos abborre och störningar på yngelutvecklingen hos tånglake. I vissa fall klassas förändringarna som allvarliga.

När det gäller Kvädöfjärden finns ett samband mellan EROD-aktivitet och vattenföring från den närliggande älven Vindån.

Forskare vid Zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet vill nu försöka förklara och bryta utvecklingen med försämrad fiskhälsa.

Pengarna från HaV kommer att gå till tre delprojekt:

• Inventering av befintliga miljögiftsdata, fiskeeffektdata och olika omgivningsfaktorer.
• Inventering av området kring Kvädöfjärden, särskilt data rörande Vindån och dess avrinningsområde.
• Screening av miljögifter hos fisk från Kvädöfjärden.

Målet är att få fram underlag för att kunna vidta åtgärder för att begränsa utsläpp av miljögifter eller annan verksamhet som påverkar fisken i kustmiljön.

Havs- och vattenmyndigheten bedömer att projektet är prioriterat inom programområde ”Miljöfarliga ämnen” och att det är viktigt för arbetet med havsmiljödirektivet och aktionsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Pengarna tas från anslaget ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö”.

Havs- och vattenmyndigheten ger också 75 000 kronor till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och deras projekt ”Monitoring av M74”. Fisksjukdomen M74 upptäcktes i en svensk laxodling år 1974. Den yttrar sig genom att nykläckt yngel dör innan de börjar äta och orsaken är brist på B-vitaminet tiamin. Sjukdomen drabbar bara avkomman till fisk som vistats ute i Östersjön och plötsliga utbrott kan få allvarliga konsekvenser för de vilda bestånden.

SLU vill i projektet fortsätta den insamling av data som skett från kompensationsodlingar för lax och öring längs Östersjökusten sedan 70-talet. Vid Fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby görs också mer detaljerade studier av samband mellan olika faktorer som påverkar förekomsten av M74.

Läs HaV:s beslut om bidrag till forskning om kustfiskens hälsa

Läs HaV:s beslut om bidrag till SLU-projektet kring M74