Gå direkt till innehåll
EU:s nya fiskeripolitik viktigt steg mot ett mer hållbart och lönsamt fiske

Pressmeddelande -

EU:s nya fiskeripolitik viktigt steg mot ett mer hållbart och lönsamt fiske

EU:s nya gemensamma fiskeripolitik är tänkt att börja gälla den 1 januari 2014.

Uppgörelsen innebär bland annat att fiskekvoter ska fastställas så att man säkerställer ett maximalt hållbart uttag (MSY), ett succesivt införande av ett utkastförbud samt strävan om en minskad negativ inverkan på de marina ekosystemen.

Konsumenter ska i framtiden också enklare kunna få information om var och hur fisk fångats.

Var tionde år ska EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) reformeras. I juli 2011 lade EU-kommissionen därför fram förslag till en ny och mer miljöanpassad fiskeripolitik som förutom en ny grundförordning även innehöll en ny marknadsordning. I december 2011 lämnades också förslag om en Europeisk havs- och fiskerifond (EHFF).

Den 30 maj 2013, efter nära två års förhandlingar, nådde Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen en politisk uppgörelse om en ny fiskeripolitk. En uppgörelse om marknadsordningen nåddes i början av maj och förhandlingar pågår i rådet och EU-parlamentet om EHFF och beslut om fonden planeras i höst.

-  Än är det för tidigt att ge ett fullständigt facit över hur den nya GFP ska tolkas. Men den nya fiskeripolitiken innehåller flera viktiga komponenter som tillsammans bör kunna leda till att fisket bedrivs på ett mer miljömässigt långsiktigt och hållbart sätt. Detta är en grundförutsättning för att uppnå ekonomisk och social hållbarhet inom sektorn, men även för att bidra till målet om att trygga livsmedelsförsörjningen, säger Malin Wilhelmsson, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.


Framöver ska EU:s medlemsstater tydligare integrera fiskeripolitiken med miljöfrågor och annan marin verksamhet, exempelvis ska den uttryckligen bidra till god miljöstatus i enlighet med EU:s havsmiljödirektiv. En viktig del i uppgörelsen är kravet om maximalt hållbart uttag (MSY) som innebär att fiskekvoter ska sättas så att uttagsnivåerna säkerställer beståndens återväxt.

EU eftersträvar också en ökad regionalisering. I dag tas beslut som även rör detaljfrågor kring tekniska lösningar och redskap på central nivå inom EU, i framtiden ska länder som delar havsområde själva kunna komma överens om sådana frågor.

-  EU vill på sikt även få ett stopp mot att kasta fångst överbord. Detta innebär en stor och viktig förändring jämfört med idag då fisket av olika orsaker tvingas kasta fisk. Utkastförbudet planeras att införas från 2015 och vara fullt genomfört 2019, säger Karin Bjerner, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.

-  Men det är viktigt att komma ihåg att utkastförbudet utgör en del av en större helhet med åtgärder för att nå ett hållbart fiske och där långsiktiga förvaltningsplaner kan ses som kärnan i EU:s fiskeripolitik.

Medlemsländerna får också möjlighet att införa så kallade återhämtningsområden i områden med stor ansamling av ungfisk och/eller lekområden där fisket ska kunna begränsas eller förbjudas. Dessutom kommer bestämmelser om fiskepartnerskapsavtal mellan EU och andra länder nu att regleras på ett tydligt sätt i grundförordningen.

-  Det är väldigt positivt att den nya gemensamma fiskeripolitiken börjar komma på plats. Nu har vi och alla andra inblandande aktörer inom fisket och hela fiskeindustrin ett omfattande arbete framför oss, både vad gäller analyser och själva genomförandet, säger Malin Wilhelmsson.

Den nya marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter innebär att näringen, genom producentorganisationer, får en större roll i arbetet med att främja ett hållbart fiske eller vattenbruk.

Högre krav kommer att ställas på information till konsumenter om var fisk eller skaldjur är fångade och på vilket sätt. Dessutom kommer nuvarande system med återtag att avskaffas, det vill säga EU kommer inte längre att stödköpa fisk eller skaldjur från fiskarna för att därefter slänga dem.

Den nya fiskeripolitiken kommer att stödjas finansiellt genom olika åtgärder, som samtliga regleras i den europeiska havs- och fiskerifonden som EU väntas ta beslut om i höst.

Här kan du läsa Jordbruksverkets pressmeddelande om den nya marknadsordningen

Länk till ministerrådets pressmeddelande

Länk till EU-parlamentets pressmeddelande

Länk till det irländska ordförandeskapets pressmeddelande

Länk till EU-kommissionens pressmeddelande

Länk till Jordbruksverket

För mer information kontakta:

Frågor om den nya grundförordningen: Malin Wilhelmsson, utredare, enheten för fiskereglering, tfn 010-698 62 16, 070-396 48 07, e-post malin.wilhelmsson@havochvatten.se, Karin Bjerner, utredare, enheten för fiskereglering, tfn 010-698 62 01, mobil 070-615 63 30, e-post karin.bjerner@havochvatten.se

Frågor om marknadsordningen besvaras av Jordbruksverket: Annelie Rosell, tfn  036-15 51 29, mobil 070-369 73 65, e-post annelie.rosell@jordbruksverket.se, Camilla Burman, tfn 036-15 59 61, 070-282 26 44, e-post camilla.burman@jordbruksverket.se



Ämnen

Kategorier


Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.

Foto: Kat Singer/Havs- och vattenmyndigheten.

Bilden får användas för redaktionell återpublicering där HaV och HaVs arbete beskrivs och ett år från pressmeddelandets datum. Användning i kommersiella syften är inte tillåten. I anslutning till publicering skall namn på upphovsman och källa anges.

Kontakter

Malin Wilhelmsson

utredare, enheten för fiskereglering EU-Samordnare, Samordning Rådsarbetsgrupper och Förvaltningskommitteér, Gemensamma fiskeripolitiken, GFP-reformen 010-698 62 16

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är en förvaltningsmyndighet på miljöområdet.

Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden