Gå direkt till innehåll
Från introduktionsfilm om restaurering av ålgräsängar. Havs- och vattenmyndigheten, Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Från introduktionsfilm om restaurering av ålgräsängar. Havs- och vattenmyndigheten, Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Pressmeddelande -

Filmer från HaV: Restaurering av värdefulla ålgräsängar på västkusten

I höstas gav Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ut en handbok för restaurering av ålgräs på västkusten.

Nu finns även filmer som visar hur det känsliga arbetet ska göras.

- Filmerna är främst ett komplement till handboken. Men vi tror att de också kan vara intressanta för allmänheten eftersom de ger en ökad förståelse och känsla för vilka miljöer vi har i våra kustvatten, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på HaV.

Ålgräsängar kallas ofta havets barnkammare eftersom de ger skydd och mat för flera av våra viktigaste fiskarter, som torsk, sej, vitling, ål och havsöring. Ålgräset är viktigt även för många andra djur- och växtarter.

Förlusten av ålgräsängar i Bohuslän sedan 1980-talet omfattar enorma områden, uppskattningsvis 12 500 hektar, vilket är nästan lika stort som Tjörns yta. Det har också lett till mindre produktion av torsk, ökad övergödning och sämre vattenkvalitet.

I höstas gav Havs- och vattenmyndigheten, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Västra Götaland ut två rapporter om ålgräsängar på västkusten. Där samlas den kunskap som finns om ålgräsets ekologi, om hot och rättsliga skydd i Sverige och även en analys av dagens förvaltning. En av rapporterna var en vägledning, eller handbok, om hur situationen kan förbättras genom att bland annat restaurera förlorade ålgräsängar.

- Allra viktigast är att försöka skydda återstående ålgräsängar. Restaurering tar tid, är dyrt och förenat med osäkerhet. När ålgräsängar försvinner kan miljön förändras så mycket att de kanske inte längre kan växa på platsen, säger Ingemar Andersson, utredare på HaV

- Det är också viktigt att restaureringen görs på rätt sätt, anpassat utifrån förhållanden i våra kustvatten. Genom filmerna kan vi bättre visa hur en del svåra moment i metoden ska genomföras.

De fyra filmerna visar vilka platser som lämpar sig för restaurering av ålgräs, hur de känsliga växterna ska planteras och hur man avgör om satsningen lyckats eller inte. Filmerna har tagits fram av Havsmiljöinstitutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av HaV. De är inspelade på västkusten där ålgräsplanteringar testas i bland annat Gullmarsfjorden med lyckat resultat.

Fakta om ålgräs och ålgräsängar från HaV-rapporterna:

  • Globalt finns cirka 60 arter av sjögräs. Behovet av mycket ljus gör att de bara kan växa i grunda, kustnära områden. I Sverige förekommer fyra arter av sjögräs, varav ålgräs (Zostera marinaL.) är den vanligaste och den växer från norska gränsen på västkusten till Stockholms norra skärgård. I Skagerrak har forskare hittat över 40 olika fiskarter, 125 arter av fastsittande djur och 72 arter av fastsittande makroalger i ålgräsängar.
  • Ålgräset tar hand om näringsämnen och motverkar övergödning, det binder partiklar och förbättrar vattenkvaliteten, det skyddar stränder mot erosion, det binder upp kol i havsbotten och fungerar som en buffert mot koldioxidutsläpp.
  • Ålgräsängar räknas till de mest värdefulla ekosystemen på jorden. Lågt räknat så visar beräkningarna att förlusten av ålgräs i Bohuslän har kostat Sverige minst fyra miljarder kronor i förlorade ekosystemtjänster. Det kan röra sig om uppemot 20 miljarder kronor.
  • I det värst drabbade området i Bohuslän, i fjordsystemen innanför Marstrand, fortsätter ålgräsängar att försvinna. Sedan 2004 har 290 hektar ålgräs, eller motsvarande 414 fotbollsplaner, försvunnit här, vilket motsvarar en minskning med över 80 procent.
  • Förlusten av ålgräs i Bohuslän har minskat produktionen av torsk med cirka 8 000 ton sedan 1990, vilket motsvarar det svenska yrkesfiskets totala landning av torsk för 2013. Övergödningen har ökat och förlusten av ålgräs har lett till grumligare vatten med sämre siktdjup.
  • Övergödning och överfiske är huvudorsakerna till att ålgräs försvunnit längs västkusten. Andra skäl är ökad exploatering i form av till exempel utfyllnader i hamnar, bryggor och muddringar. Nya studier visar att bryggor påverkar ålgräs negativt genom att skugga ängen och flytbryggor skuggar dubbelt så mycket som pålade bryggor.

Restaurering av ålgräsängar - Introduktion

Restaurering ålgräsängar - Del 1, val av restaureringslokal

Restaurering av ålgräsängar - Del 2, storskalig restaurering

Restaurering av ålgräsängar - Del 3, uppföljning och utvärdering

Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige

För mer information kontakta

Björn Sjöberg, chef, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 60 08, mobil 070-819 94 62, e-post: bjorn.sjoberg@havochvatten.se

Ingemar Andersson, utredare, enheten för biologisk mångfald, tfn 010-698 62 46, mobil 070-534 04 28, e-post: ingemar.andersson@havochvatten.se

Ämnen


Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.

Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten.

Bilden får användas för redaktionell återpublicering där HaV och HaVs arbete beskrivs och ett år från pressmeddelandets datum. Användning i kommersiella syften är inte tillåten. I anslutning till publicering skall namn på upphovsman och källa anges.

Kontakter

Staffan Ljung

Staffan Ljung

Presskontakt Presskontakt 010-698 63 42

Relaterat innehåll

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är en förvaltningsmyndighet på miljöområdet.

Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden