Håll koll på invasiva främmande arter i våra vatten

Sommaren är inte bara högsäsong för bad och båtliv i sjöar och hav. Det är också nu många kommer i kontakt med de invasiva främmande arter som snabbt breder ut sig i våra vatten.

Småprickig penselkrabba och sjögull låter ju ganska harmlösa. I själva verket ställer de till stora problem i miljöer där de inte hör hemma. Tillsammans med vattenpest, svartmunnad smörbult och en rad andra växter och djur utgör de ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Nu uppmanar Havs- och vattenmyndigheten allmänheten att hjälpa till i kampen mot de invasiva främmande arterna i våra vatten.
- Ett första steg är att öka kännedomen om de vattenlevande arterna som är mindre kända bland allmänheten än de landlevande. Inte helt oväntat då flera av vattenarterna lever under ytan och är svårare att upptäcka. Vi arbeta med att synliggöra dessa arter så allmänheten känner igen dem och kan rapportera när de stöter på dem. Fler rapporter är till stor hjälp i vår kartläggning och möjliggör mer effektiva nationella och regionala insatser, säger Andrea Ljung, samordnare för invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.

Vad kan man göra för att hindra spridningen?
För båtägare och fritidsfiskare är det framförallt viktigt att alltid rengöra både båt och fångstredskap ordentligt om man ska flytta sig mellan olika vatten. Och att aldrig flytta fiskar eller kräftor från en sjö till en annan. Annars finns risk att små växtdelar eller sjukdomar följer med. Det kan räcka med en enda individ för att till exempel slå ut ett bestånd av flodkräfta eller för att en badplats ska växa igen.

Om man stöter på arter som man misstänker är invasiva
Ja, först och främst kan man kolla på våra artsidor och se om arten verkligen är invasiv. Där finns också råd om hur man ska göra med varje art och var man ska rapportera sitt fynd. Vissa, som till exempel den småprickiga penselkrabban, bör man helt enkelt krossa på ett så snabbt och skonsamt sätt som möjligt. Andra, som den svartmunnade smörbulten, går utmärkt att äta.

Tips på åtgärder för några invasiva främmande arter

Kinesisk ullhandskrabba
Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara 99% säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Den kan också leva i salt och bräckt vatten. Den har en kvadratisk ryggsköld som kan bli upp till 7 cm. Vuxna krabbors klor har ullig borst och vita fingerspetsar.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Småprickig penselkrabba
Lever i havet och runt flodmynningar på västkusten. Den kan bli ca 3 cm och hanarna har en tofs med hår i "tumvecken" på klorna. Den har en kvadratisk ryggsköld med tre tänder på varje sida till skillnad från den vanliga strandkrabban som har en sexkantig sköld med fem tänder på varje sida.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Signalkräfta
Sprider kräftpest som är dödlig för inhemska kräftor. Finns från Skåne i söder till Hudiksvall i norr. Lever i sjöar, dammar och vattendrag.
Tips: Gör rent båtar och fiskeredskap noggrant om de ska användas i olika vatten för att undvika spridning av kräftpesten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Blåskrabba
Lever i havet och runt flodmynningar längs hela Västkusten. Har en kvadratisk ryggsköld med tre tänder på var sida till skillnad från den vanliga strandkrabbans sexkantiga med fem tänder på var sida. Den blir ca. 3–4 cm. Benen är randiga och hanarna har en blåsa i "tumvecken" på klorna.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Svartmunnad smörbult
Lever i kustnära, bräckt vatten och i sötvatten. Finns på västkusten och längs syd- och östkusten upp till Gävle. Kan bli upp till 17 cm lång men är oftast mycket mindre än så. Är helt svart eller har en svart fläck på bakre delen av den främre ryggfenan.
Tips: Kolla båten noggrant så att du inte råkar få med någon fripassagerare. Svartmunnad smörbult är en bra matfisk. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Vitfingrad brackvattenskrabba
Trivs i bräckt vatten men kan ibland vandra upp i sötvatten. Finns främst i Blekinge och Skåne. Ryggskölden kan bli max 12 mm och är kvadratisk till skillnad från den vanliga strandkrabbans sexkantiga. Klorna har vita fingrar, och den ena klon är alltid större än den andra.
Tips: Hjälp till att stoppa spridningen. Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Stillahavsostron
Lever vid havskusten ner till 50 cm djup. Finns längs västkusten från Strömstad till Ängelholm. Har ett avlångt, taggigt skal som är vassare än hos det inhemska europeiska ostronet.
Tips: Rapportera fynd på www.rappen.nu

Vandrarmussla
Trivs i sjöar, dammar och floder. Finns i Mälaren, Hjälmaren och vissa sjöar i Uppland. Är 2,5 till 4 cm lång, triangelformad och har ett zebrarandigt mönster.
Tips: Torka alltid av båtar, fiskeredskap och annan utrustning som ska flyttas mellan vatten för att undvika spridning. Rapportera och skicka in foto till www.artfakta.se

Solabborre
Solabborren är en färgglad fisk som blir runt 10 cm lång. Det är en sötvattenlevande art men den klarar sig också i låga salthalter. Främsta kännetecknet är den svarta punkten med röd ytterkant vid kanten av gälen. Den är förbjuden att ha, även i sitt akvarium.
Tips: Om du fångar en solabborre, släpp inte tillbaka den i vattnet! Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Sjögull
Trivs i näringsrika vattendrag, dammar och sjöar. Finns lokalt i södra delen av landet. Har rundade, hjärtformade åtta cm långa blad med vågig kant. Bladens undersida är ofta rödprickig. Får gula blommor som är fransiga på kanterna.
Tips: Plantera inte sjögull, Var försiktig vid hanteringen av växtdelar. Kör inte båt genom bestånd av sjögull. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Vattenpest
Förekommer i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker. Finns över hela landet. Bildar långa slingor och har fint tandade blad, som sitter i kransar runt stjälken.
Tips: Plantera inte vattenpest. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Var försiktig vid hanteringen av växtdelar. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Sydfyrling
I handeln kallas den ibland vattenkrassula. Trivs i kärr, dammar och diken. Vid vattenbrynet kan den bilda tjocka, heltäckande mattor. Den har små blad och små vita eller ljusrosa blommor.
Tips: Plantera inte sydfyrling. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Var försiktig vid hanteringen av arten, den sprider sig mycket lätt. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Smal vattenpest
Vanlig i dammar och akvarier. Det är förbjudet att ha den, även i akvarier. Stjälken kan bli upp till 2 meter lång. Bladen är 6–13 mm långa och sitter i kransar runt stjälken. Blommar med små vita, 8 mm breda blommor.
Tips: Var försiktig vid hanteringen av arten. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd på www.rappen.nu