HaV-analys av havsmiljön: Utsläppen minskar men övergödningen fortsatt problem i Östersjön

Utsläppen av kväve och fosfor från Sverige till våra hav minskar - men fortfarande är övergödningen ett stort problem i Östersjön.

Antalet främmande, invasiva arter ökar kraftigt i både Östersjön och i Västerhavet.

Det visar Havs- och vattenmyndighetens, HaV, bedömning av miljötillståndet i Östersjön och Nordsjön som nu går ut på nationell remiss.

Bedömningen ingår i arbetet med att genomföra EU:s havsmiljödirektiv i Sverige. Havsmiljödirektivet omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon (EEZ). Syftet är att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav till 2020.

HaV:s bedömning av miljötillståndet i Östersjön och Nordsjön går nu på remiss till flera myndigheter, organisationer och kustlänsstyrelser fram till mitten av april nästa år. Fram till 13 april 2018 finns den att läsa på HaV:s hemsida. HaV tar beslut om bedömningen i juli och senast oktober 2018 ska den vara inskickad till EU-kommissionen.

I den inledande bedömningen av miljötillståndet som HaV nu skickar ut på remiss analyseras hur havsmiljön mår och var den största påverkan kommer ifrån. Analysen bygger på insamlade miljödata främst från 2012 -2016.

Positiva trender

- Vi ser vissa positiva trender i miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön sedan vår förra bedömning 2012. Tillförseln av näringsämnen minskar, halter av farliga ämnen är oförändrade eller på väg neråt och flera fiskbestånd håller på att återhämta sig. Men för bottenlevande arter i Östersjön, som torsk, är situationen fortfarande allvarlig och antalet främmande invasiva arter ökar dramatiskt, säger Ylva Engwall, utredare havs- och vattenmiljöenheten på HaV.

- Även om näringstillförseln minskar så ser vi inte effekterna på övergödningen än, det tar flera år innan det är mätbart. Ett fortsatt åtgärdsarbete för att minska tillförseln från land är viktigt då övergödning fortfarande är ett av de största miljöproblemen, framför allt i Östersjön.

Havsmiljödirektivet infördes i svensk lagstiftning i november 2010 genom havsmiljöförordningen. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarar för genomförandet genom till exempel åtgärder, föreskrifter, vägledningar, bidrag till olika projekt och information. Arbetet sker i sexåriga förvaltningsperioder.Havsmiljödirektivet omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon (EEZ).

Marin nedskräpning

Generellt så visar HaV:s analys att Sverige inte uppnår god miljöstatus i haven till 2020 även om det finns lokala undantag. Här är några exempel på HaV:s bedömning av miljötillståndet i våra havsområden:

• Kattegatt, Öresund och Skagerraks kustvatten bedöms som övergödda. Skagerraks utsjö bedöms däremot uppnå god miljöstatus. I Östersjön så bedöms alla utsjöområden som övergödda. Kustvattnen i norra Bottenhavet och norra Bottenviken bedöms däremot uppnå god miljöstatus.
• Senaste bedömningen från det regionala samarbetet i Helcom (Helsingforskommissionen) visar tydliga, nedåtgående trender för kvävebelastning från Sverige i alla bassänger i Östersjön. Samma sak gäller för fosfor.
• Flera års belastning har byggt upp ett förråd av näringsämnen i Östersjön. Förrådet ligger i bottensedimentet men är bara fast där när syrehalterna är tillräckligt höga. Påverkan från den så kallade interna belastningen verkar synas i bland annat i Bottenhavet, där oorganiska fosforhalter visar en stadig ökning, trots minskat fosforutsläpp från land.
• Marin nedskräpning fortsätter att vara ett problem. Endast Bottniska viken visar en nedåtgående trend i strandskräp och uppnår därför god status.
• Bestånden av knubbsäl i Västerhavet och gråsäl i Östersjön ökar i antal men uppnår inte god hälsostatus.
• Antalet tumlare är hög i Västerhavet men kritiskt låg i Östersjön. Tumlare har troligtvis kraftigt nedsatt reproduktionsförmåga på grund av miljögifter som PCB (polyklorerade bifenyler) men tillförlitliga studier i svenska vatten saknas.
• Det går bra för de flesta häckande och övervintrande fåglarna men gruppen med bentiskt födosökande arter, det vill säga fåglar som äter musslor, till exempel ejder, når inte god miljöstatus i vare sig Västerhavet eller Östersjön under vintern.

Fiskets påverkan på havsmiljön bedöms utifrån om det är långsiktigt hållbart, baserat på underlag från internationella havsforskningsinstitutet, ICES.

- Både i Östersjön och i Västerhavet är situationen generellt fortfarande svår för fiskbestånden. Men det finns tecken på viss återhämtning för bland annat strömming, skarpsill och rödspätta i Östersjön samt för sill, rödspätta, kummel och gråsej i Västerhavet, säger Norbert Häubner, utredare på havs- och vattenmiljöenheten på HaV.

Påverkas mest negativt

Havsmiljön påverkas av flera typer av aktiviteter både från land och i havet, tillsammans med rester från tidigare aktiviteter (exempelvis fosfor på havsbottnarna). HaV:s analys visar att landbaserade näringar och sjöfart påverkar havsmiljön mest negativt medan yrkesfiske, marin turism och rekreation är de näringar som drabbas hårdast ekonomiskt av dålig havsmiljö.

De aktiviteter som har mest att vinna på en förbättrad havsmiljö är yrkesfiske, marin turism och alla aktiviteter som kan definieras som marin rekreation. Marin turism utvecklas kraftfullt med ett ökat förädlingsvärde på 7,8 procent per år (2010-2015). Yrkesfiskets omsättning är mindre än en procent av den marina sektorns omsättning.

Den inledande bedömningen kommer också att ligga till grund för att uppdatera HaV:s åtgärdsprogram för havsmiljön som ska beslutas 2021.

Länk till HaV-remissen "Bedömning av miljötillståndet i Östersjön och Nordsjön 2016"

Läs mer om Havsmiljödirektivet

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktpersoner: Ylva Engwall, utredare, havs- och vattenmiljöenheten, tfn ylva.engwall@havochvatten.se, Norbert Häubner, utredare, havs- och vattenmiljöenheten, tfn 010-6986063, mobil 076-5386063, e-post: norbert.haubner@havochvatten.se