HaV föreslår fördelning av laxkvot: "Viktigast är att öka skyddet för svaga laxbestånd"

Svenska bestånd av vild lax har visat en positiv utveckling de senaste tio åren. Men fortfarande är flera bestånd svaga, till exempel i Rickleån, Kågeälven, Testeboån och Emån. Under senare år har också flera bestånd drabbats av ökad dödlighet på laxyngel och vuxen lax, bland annat i Mörrumsån och Vindelälven.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår nu hur den svenska laxkvoten för yrkesfisket 2018 ska fördelas.

16 svenska älvar mynnar i Östersjön och har bestånd av lax som av Internationella havsforskningsrådet, ICES, klassar som vilda laxbestånd, det vill säga bestånd med naturlig laxproduktion. Dessa älvar, inkluderat Torne älv som är gränsälv mot Finland, svarar för cirka 95 procent av all vild lax i Östersjön. I övriga Östersjöländer finns det ytterligare cirka 20 älvar med naturproducerad lax.

I Sverige finns det även åtta älvar där det odlas och utplanteras cirka 1,7 miljoner laxyngel. All sådan utplanterad lax ska vara märkt genom att fettfenan klipps bort så att den odlade laxen kan skiljas från den vilda laxen.

- Att laxbestånden utvecklats positivt under den senaste tioårsperioden beror till stor på att ministerrådet successivt beslutat om lägre laxkvoter. Kvoterna har sjunkit från 460 000 laxar till senare års nivåer på strax under 100 000 laxar för samtliga länders fiske i hela Östersjön, säger Håkan Carlstrand, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.

EU:s ministerråd tog i oktober beslut om laxkvoter för yrkesfisket i Östersjön för år 2018. HaV bedömer att det finns möjlighet att fördela 28 360 laxar till svenskt licensierat yrkesfiske.

HaV föreslår att den svenska laxkvoten fördelas till kustfiske med fasta redskap inom tre förvaltningsområden med hänsyn till beståndens status och skyddsbehov. Förslaget går nu på remiss till bland annat länsstyrelser och fiskets organisationer. Remissvar ska vara inlämnade senast 16 mars. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 22 mars 2018.

- När vi fördelar kvoter utgår vi från biologisk rådgivning och utfallet av de sista årens fiske. Den prioriterade frågan för HaV är att öka skyddet för de svaga bestånden av lax. Vi bedömer därför att kustfisket med fasta redskap bör styras mot fiske efter odlade och starka vilda bestånd, säger Håkan Carlstrand.

HaV föreslår att 26 700 laxar fördelas till kustfisket med fasta redskap samt att 1 660 laxar reserveras för att täcka upp eventuellt överfiske och för bifångster i trål och andra redskap. HaV föreslår också att laxkvoten delas upp inom tre förvaltningsområden; Bottenviken, Bottenhavet och Östersjön (kuststräckan Skåne till Uppsala län)

• I Bottenviken (ICES delområde 31) föreslår HaV att 19 000 laxar får fångas. Av dessa får högst 12 000 laxar vara laxar med fettfena, det vill säga vild lax. När 12 000 laxar med fettfena fångats stoppas fisket förutom inom terminalfiskeområdena samt i Umeälvens fredningsområde där fångsten i högre grad består av odlad lax. Fiske efter odlad lax får här fortsätta tills den totala kvoten är infiskad.
• I Bottenhavet (ICES delområde 30), föreslår HaV att 7 500 laxar får fångas. Inom detta område består fångsten till cirka 75 procent av odlad fettfeneklippt lax.
• I Östersjön, från Skåne i söder till Uppsala län i norr, (ICES delområde 22-29) föreslår HaV att 200 laxar får fångas. I området finns endast två älvar med bestånd av vild lax, Emån och Mörrumsån. Bestånden är svaga och dödligheten på återvandrande lax till Mörrumsån har på grund av sjukdomar varit hög under senare år.
• 1 660 laxar fördelas inte utan reserveras för bifångster i andra redskap och för att täcka upp eventuellt överfiske.

Förslaget om fördelning av kvoten berör cirka 110 yrkesfiskare. De fiskare som främst fångar odlad lax i sina redskap bedöms, enligt HaV, kunna fånga minst samma mängd lax under 2018 som under 2017.

Återvandringen av vuxen lax till kusten och älvarna under 2017 var generellt sämre än under de senaste 5 åren vilket påverkade fisket och fångsterna. Den svenska kvoten för år 2017 var totalt 26 870 laxar och totalt fångades 23 592 laxar.

- Den lägre återvandringen av lax under 2017 kan delvis bero på naturliga förhållanden ute i Östersjön som påverkar vilka år som ger svagare respektive starkare återvandring av lax. Andra faktorer som till exempel miljö- och hälsorelaterad dödlighet kan också ha betydelse säger Håkan Carlstrand.

Rapporter om hög dödlighet kommer bland annat från Mörrumsån och Vindelälven samt flera älvar med kompensationsutsättningar av odlade laxsmolt. Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, undersöker på HaV:s uppdrag orsakerna till dödlighet av vuxen lax. Enligt SVA är orsaken virus- och bakteriesjukdomar men också nedsatt allmänkondition och fysiska skador från fiskredskap.

Här kan du läsa remissen om bestämmelser för yrkesfiske efter lax i Östersjön under 2018

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktpersoner: Håkan Carlstrand, utredare, enheten för fiskereglering, tfn 010-698 62 40, mobil 073-059 90 90, e-post: hakan.carlstrand@havochvatten.se