HaV föreslår lagändringar för fritidsfiske: ”Ökar möjligheten till bra förvaltning”

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, lägger nu, på uppdrag av regeringen, fram förslag på hur lagstiftningen för fritidsfiske kan ändras.

• HaV föreslår att det ska vara möjligt att införa anmälnings- och rapporteringsskyldighet för visst fritidsfiske.
• Hav föreslår att fiskeresursen ska kunna fördelas mellan yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism för att främja regional utveckling.
• Förslaget innebär att fritidsfiskare i havet och de fem stora sjöarna i första hand får använda handredskap som flugfiske-, spinn- eller metspö.

HaV fick hösten 2017 i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till bestämmelser om rapporteringsskyldighet för andra fiskare än yrkesfiskare. HaV fick också i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket, utreda om och hur det är möjligt att fördela den nationellt tillgängliga fiskeresursen mellan olika kategorier av fiske utifrån andra skäl än fiskevård, till exempel för att främja fisketurism i ett område.

- Syftet är att skapa förutsättningar för en ekosystembaserad fiskförvaltning som kan främja fritidsfiske och fisketurism samtidigt som den värnar om ett livskraftigt yrkesfiske, säger Ingemar Berglund, chef på avdelningen för fiskförvaltning på HaV.

Varje svensk medborgare har rätt att fritidsfiska på allmänt vatten och utan fiskerättsägarens tillstånd på enskilt vatten utmed kusterna och i de fem stora sjöarna (Vänern, Vättern , Hjälmaren, Mälaren och Storsjön i Jämtland). Vilka redskap som får användas varierar mellan vattenområdena och framgår av fiskelagen.

Fritidsfiskare behöver inte registrera sig för att få fiska och inte heller rapportera in hur mycket fisk de fångar. Men fiskemöjligheterna kan påverkas av nationella lagar och föreskrifter om till exempel fredningstider, fredningsområden och för handredskapsfiske i vissa fall även fångstbegränsningar.

Det svenska yrkesfisket regleras i stället till största delen av EU:s gemensamma fiskeripolitik för fiske i havet. Yrkesfiskare måste ha licens för att få fiska och all fångst måste rapporteras. Varje år bestäms hur stora fångster för vissa arter yrkesfisket i varje medlemsland får ha, så kallade fiskekvoter.

- Fritidsfisket för kustnära arter och i sötvattensområdet är betydande, såväl när det gäller fångsterna som det samhällsekonomiska värdet. Men, medan vi har en god bild av fångster i det svenska yrkesfisket så vet vi i dag inte tillräckligt mycket om hur fritidsfisket till exempel påverkar fiskbestånden, säger Ingemar Berglund.

HaV bedömer att en anmälnings- och rapporteringsskyldighet för fritidsfisket kan förbättra kunskapen om fritidsfisket och fisketurismen. Ett register över fritidsfiskare som fiskar en viss art eller i ett visst område gör det enklare att till exempel samla in uppgifter från personer som fiskar i ett visst område.

- Vi föreslår ingen generell anmälnings- och rapporteringsskyldighet för fritidsfisket utan endast om det finns särskilda skäl och att ett sådant register finansieras genom HaV:s anslag, säger Håkan Carlstrand, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.

- Det skulle kunna innebära att fritidsfiskaren registrerar sig och kanske också behöver rapportera sitt fiske och sina fångster för till exempel trollingfiske efter lax i Östersjön eller laxfiske i en älv.

Flera länder, bland annat Irland och Skottland, har redan infört krav på märkning av fångade laxar för både fritids- och yrkesfisket. I Norge finns sedan i år krav på att alla humrar som behålls ska märkas. I norra Sverige finns liknande regler för laxfisket i Laino och Råne älv. HaV menar att ett sådant system även skulle införas nationellt i Sverige om anmälnings- och rapporteringsskyldighet införs.

- Märkning av fångst ger till exempel möjlighet att införa tak för hur många laxar andra än yrkesfiskare kan fånga per år samt för individuell fördelning av laxkvoten för yrkesfisket, säger Håkan Carlstrand.

HaV föreslår också att fritidsfiske i havet och de fem stora sjöarna i första hand ska få använda handredskap, till exempel kast- eller metspö. Utöver det föreslås HaV få i uppdrag att utöka redskapsanvändningen till nät, ryssjor, burar och långrevar med hänsyn till situationen för fiskbestånden.

HaV föreslår att fiskelagen ändras så det blir möjligt att fördela fiskeresursen för att främja småskaligt yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism. Förslaget påverkar inte de kvoter för yrkesfiske som EU beslutar om.

Förslagen som HaV nu lämnar till regeringen innebär att fiskelagen och den förordning som reglerar HaV:s möjligheter att ta beslut om bestämmelserna för fiske behöver ändras. Ytterst är det en fråga för regering och riksdag att besluta om.

- Genomförs förslagen öppnas nya möjligheter för HaV att utveckla förvaltningen och främja småskaligt yrkesfiske, fritidsfiske och fisketurism, säger Håkan Carlstrand.

Här kan du läsa HaV:s förslag till lagändring för fritidsfiske i Sverige

Läs mer om fritidsfiske på HaV:s hemsida

Läs mer om fiskeregler för fritidsfiske

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktpersoner: Håkan Carlstrand, utredare, enheten för fiskereglering, tfn 010-698 62 40, mobil 073-059 90 90, e-post: hakan.carlstrand@havochvatten.se, Ingemar Berglund, chef, avdelningen för fiskförvaltning, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 60 07, mobil 070-696 93 20, e-post ingemar.berglund@havochvatten.se

FAKTA OM SVENSKT FRITIDSFISKE

• 1,5 MILJONER FRITIDSFISKARE I SVERIGE. Totalt finns det cirka 1,5 miljoner fritidsfiskare i åldrarna 16-80 år som är folkbokförda i Sverige. De står tillsammans för mellan 9,9 och 11,9 miljoner fiskedagar under ett år. Totalt fångar de mellan 17 400 och 21 800 ton under ett år, varav 62-65 procent fångas i sjöar och vattendrag i inlandet. Av den totala fångsten inom fritidsfisket släpps 35-42 procent tillbaka. Viktigaste arterna är abborre och gädda i inlandet, norrut i Sveriges inland är även öring, harr och röding viktiga och i havet är det främst makrill, torsk, sill/strömming samt abborre. 30 procent av fiskedagarna i fritidsfisket sker från båt och resterande från land.
• OMSÄTTNING I FRITIDS- OCH YRKESFISKET I HAVET. Det svenskayrkesfisket omsätter cirka 1,1 miljarder kronor per år, att jämföra med fritidsfisket som omsätter cirka 2,1 miljarder kronor per år, inklusive investeringar. För varje krona inom yrkesfisket förädlas cirka 49 procent vilket resulterar i ett förädlingsvärde på 526 miljoner kronor årligen. För varje krona som omsätts inom fritidsfisket förädlas cirka 20 procent vilket resulterar i ett förädlingsvärde på 427 miljoner kronor.
• YRKESFISKE, FRITIDSFISKE, FISKETURISM OCH TRADITIONELLT FISKE definieras inte tydligt i svensk lag utan är beroende på sammanhanget, till exempel redskapsanvändning. Ett exempel är fritidsfiske med handredskap respektive fritidsfiske med mängdfångande redskap. Avgränsningarna blir komplicerade eftersom fiske i havet regleras av EU-rätten, medan nationella bestämmelser gäller i sötvatten. Särskilda bestämmelser för enskild fiskerätt gör också frågan mer komplex.
• FRITIDSFISKE NÄRA HEMMET. 47 procent av fiskedagarna i fritidsfisket sker inom en mil från hemmet och 75 procent inom fem mil från hemmet. Resterande 25 procent sker längre från hemmet och är mer värdefullt för fisketurismen eftersom det i högre grad genererar övernattnattningar och service i samband med fisket. Generellt är den som fiskar med handredskap mer rörlig än den som fiskar med mängfångande redskap som nät och burar, eftersom sådant fiske ofta är begränsat till närområdet där båten ligger.
• HANDREDSKAP VANLIGASTE I FRITIDSFISKET. Fiske med handredskap står för cirka 80 procent av fiskedagarna i Östersjön och 78 procent i Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Fiske med mängdfångande redskap som nät, burar och ryssjor står för 20 procent av fiskedagarna i Östersjön och 22 procent i Öresund, Kattegatt och Skagerrak. Fångsten per fiskedag, räknad i vikt, är betydligt högre vid fiske med mängdfångande redskap i samtliga områden.