HaV föreslår miljöregler för fisk

I juli införde Havs- och vattenmyndigheten så kallade miljökvalitetsnormer för att uppnå god miljöstatus i Sveriges hav.

Nu föreslås även normer för att skydda fisken.

- Syftet är att på sikt få fram fler åtgärder så att fisket inte skadar ekosystemen, att få in ett ökat miljötänkande i fiskeregleringen. En av de mest akuta frågorna  är bevara tillräckliga mängder av av stor, lekmogen fisk i bestånden, så att de kan fortleva långsiktigt, säger Malin Aarsrud, utredare på enheten för havsförvaltning på HaV.

Medlemsländerna i EU har förbundit sig att uppnå god miljöstatus i Europas hav till år 2020, det så kallade havsmiljödirektivet. I Sverige har regeringen beslutat att målen ska genomföras genom miljökvalitetsnormer som är rättsligt bindande regler. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att detta genomförs.

I juli fastställde HaV därför nio miljökvalitetsnormer för att komma tillrätta med problem i havsmiljön; alltför hög tillförsel av näringsämnen och organiskt material, tillförsel av farliga ämnen, biologisk störning (exempelvis främmande arter, fiske) och fysisk störning (exempelvis muddring, undevattensbuller) i de svenska haven. Sedan tidigare finns normer för exempelvis utomhusluft, vattenkvalitet och buller från omgivningen.

Till varje norm hör olika så kallade indikatorer, som används för att kunna bedöma miljötillståndet och se om normen uppnås eller följs. Exempel på sådana är siktdjup, späcktjockleken hos sälar, koncentration av kväve och fosfor eller antal olagliga utsläpp av olja. Allt finns presenterat i rapporten God Havsmiljö 2020, del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2012:18.

- Det har varit en diskussion om miljökvalitetsnormer för fisk skulle kunna få någon effekt. Fiske prövas idag inte mot miljöbalkens bestämmelser utan regleras genom fiskelagstiftningen och EU-förordningar. Normer för fisk togs därför inte fram till remissversionen i våras, säger Malin Aarsrud.

- Samtidigt så har fiske pekats ut som en av de största belastningarna på svenska havsområdena.  Det visar att regleringen av fisket inte fungerar fullt ut och att fler åtgärder behövs på detta område för att få en bättre havsmiljö. Framförallt i Kattegatt och Skagerrak, men även i Östersjön, har för stora och selektiva uttag av fisk orsakat stora förändringar i havsekosystemen.

I Kattegatt och Skagerrak har exempelvis bestånden av torsk, kolja och tunga minskat starkt. Lokala bestånd av dessa arter anses på många platser vara helt försvunna. Situationen för broskfiskar som hajar och rockor är minst lika allvarlig. Åtgärder som utflyttad trålgräns och andra åtgärder har inte lett tilI den återhämtning man hoppats på. I Kattegatt är till exempel lekbeståndet för torsk nu det minsta som uppmätts.

 - Samtidigt ser vi i Öresundsområdet, där trålfiske varit förbjudet sedan 1930-talet ett större bestånd av fler arter och en mer naturlig storleksfördelning i bestånden, säger Malin Aarsrud.

Flera remissinstanser har också efterlyst miljöregler för fisk. Därför föreslår HaV nu två miljökvalitetsnormer för fisk. Den första innefattar att bestånden inte bara ska ha en viss storlek utan att det även måste även finnas en struktur med tillräckligt gamla och stora individer för att de ska kunna fortleva långsiktigt. Den andra normen innefattar fiskarnas påverkan på hela havsmiljön. Stora rovfiskar har till exempel oftast en roll i att reglera andra marina arter så att  ekosystemet kan fungera i balans.

- Det senare innebär att det inte räcker att bestånden har en viss storlek utan att det även finns en struktur med tillräckligt gamla och stora individer för att de ska kunna fortleva långsiktigt.

Ansvaret för att miljökvalitetsnormer följs ligger på kommuner och myndigheter. Enskilda kan påverkas genom olika myndighetsbeslut, exempelvis tillståndsprövning för ny verksamhet eller tillsyn av befintlig verksamhet.

- På kort sikt ser vi inte att de får någon direkt effekt på exempelvis yrkesfisket eller fritidsfisket. Men om målen inte uppnås ska vi ta fram åtgärdsprogram som kan påverka på lång sikt, säger Malin Aarsrud.

Förslaget till miljökvalitetsnormer för fisk går nu på remiss och svaren ska vara inne senast 27 september.

Arbetet med rapporten ”God Havsmiljö 2020” påbörjades 2010, då i Naturvårdsverkets regi och har skett i samråd med forskare från flera universitet och myndigheter. Den består av två delar; en som rör god miljöstatus och miljökvalitetsnormer och en som rör bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. Den senare som rör bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys ska vara klar senast den 15 oktober 2012.

Här kan du läsa remissförslaget

Här kan du läsa konsekvensutredningen

Här kan läsa mer om HaV:s införande av miljökvalitetsnormer

Läs pressmeddelande om införandet av miljöregler

Här kan du läsa mer om havsmiljödirektivet

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten:

Kontaktpersoner: Malin Aarsrud, utredare, enheten för havsförvaltning, tfn 010-698 62 41, mobil 072-717 16 74, e-post malin.aarsrud@havochvatten.se, Bertil Håkansson, chef, enheten för havsförvaltning, tfn 010-698 60 14, mobil 072-213 92 59, e-post bertil.hakansson@havochvatten.se, Sara Grahn, verksjurist, tfn 010-698 63 73, mobil 070-564 06 01, e-post sara.grahn@havochvatten.se