HaV ger tolv miljoner till rening av läkemedel i vattnet

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, satsar tolv miljoner kronor för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester.

Fyra projekt, bland annat i Knivsta och vid Hanöbukten, delar på pengarna.

- Projekten har olika inriktning, använder olika tekniker och de kompletterar varandra. Tanken är att kunna jämföra bland annat reningseffekt, energiförbrukning och kostnader, säger Margareta Lundin Unger.

De flesta svenskar lämnar in gamla läkemedel på apoteket i stället för att slänga dem i hushållsavfallet eller spola ner dem i avloppet. Utsläpp av de läkemedelsrester som följer med vid toalettbesök, via urin och avföring, är ett större hot mot havs- och vattenmiljön.

- Dagens reningsverk klarar inte av att reducera läkemedelrester. Flera andra miljöfarliga ämnen som flamskyddsmedel, mjukgörare i hygienartiklar och vissa metaller kan också spridas till våra vattenmiljöer via avloppsvattnet, säger Margareta Lundin Unger, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn på HaV.

Även låga koncentrationer av läkemedel kan påverka vattenmiljön, exempelvis kan östrogen hämma fortplantningen hos fisk och psykofarmaka kan ändra beteendet hos fisk så att de blir glupskare, modigare och mindre sociala. Undersökningar har visat att aktiva substanser av vissa läkemedel hittas långt ut till havs.

För att minska utsläppen kan reningsverken behöva satsa på ny och avancerad teknik, till exempel ozonering och aktivt kol. De tolv miljonerna ingår i regeringens fyraåriga satsning på att få en bättre och mer avancerad rening av avloppsvatten. Totalt satsas 32 miljoner kronor under fyra år.

- De projekt som nu får fortsatt finansiering kompletterar varandra. Vi bedömer att de tillsammans ökar kunskapen om vilka tekniker som är bäst lämpade för svenska förhållanden. En kunskap som kan ligga till grund för framtida beslut om storskalig rening, säger Margareta Lundin Unger.

I samtliga projekt har man försökt att rena avloppsvattnet från de tre ämnen som finns på EU:s bevakningslista över miljöfarliga ämnen. Det rör sig om hormonpreparaten etinylestradiol och östradiol som är aktiva substanser i p-piller samt det smärtstillande medlet Diklofenak som är aktiv substans i exempelvis Voltaren, Arthrotec och Eeze. Dessa ämnen kan komma att hamna på EU:s prioriterade lista över ämnen som ska renas från avloppsvattnet.

De tolv miljonerna från HaV fördelas på två år, sju miljoner i år och fem miljoner 2017. Projekten som får dela på pengarna är:

• Högskolan Kristianstad, Fullskalig Rening Av Mikroföroreningar – FRAM. Ett projekt som är fokuserat på att utveckla olika typer av aktivt kol och på reningsverk med utsläpp till Hanöbukten. De får totalt 3 miljoner kronor.
• Svenska Miljöinstitutet, IVL, Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen. Projektet ska ge underlag till reningsverken när de ska besluta om tekniker. Det jämför också flera olika tekniker utifrån total miljöpåverkan, kostnader och utvecklingsmöjligheter. De får drygt 1,6 miljoner kronor.
• Sweden Water Research AB, Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten. Projektet ska utveckla riktlinjer, kriterier för dimensionering och bedömningar av kostnader för utbyggnad av olika typer av svenska avloppsreningsverk. Projektet undersöker både aktivt kol och ozonering. De får knappt 2,4 miljoner kronor.
• Umeå universitet, Utvärdering av avancerad rening av avloppsvatten i fullskala, Knivsta reningsverk. Vid Knivsta reningsverk testas en anläggning med ozonering i full skala. I projektet göre en utvärdering av ozonering och de positiva och eventuellt negativa effekter tekniken kan ha på vattenlevande organismer såsom kräftdjur och fisk. Projektetet undersöker även hur ozonering påverkar antibiotikaresistens. De får drygt 4 miljoner kronor.

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten.

Kontaktperson: Margareta Lundin Unger, utredare, enheten för miljöprövning och miljötillsyn, tfn 010-698 61 21, mobil 0765-38 61 21, e-post margareta.lundin-unger@havochvatten.se