HaV klar med regler för miljöstatus på svenska sjöar, vattendrag och kustvatten

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med regler för hur svenska sjöar, vattendrag och kustvatten ska bedömas för att kunna bestämma deras miljöstatus.

Ytvattnet delas in i fem ekologiska tillståndsklasser, från dålig till hög, och två kemiska tillståndsklasser, god eller ej god.

-  Sverige ligger på fjärde plats i Europa över vilka länder som har flest ytvatten med god ekologisk status. Men även här finns problem, exempelvis har vi dålig status i Ringsjön, Luleälven och Skellefteåälven, säger Lennart Sorby.

År 2000 kom EU:s ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet) som syftar till att skapa en helhetssyn på Europas vattenresurser och att få en enhetlig, sammanhållen och övergripande lagstiftning för vatten. 2004 infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom bland annat vattenförvaltningsförordningen och tanken är att det ska vara genomfört i medlemsländerna år 2015.

En viktig del i detta arbete är att hitta ett gemensamt system för att bedöma ytvattnets kvalitet, att göra mätningar utifrån samma grunder och samma biologiska och kemiska kriterier. Enligt Vattendirektivet är ytvatten sjöar, vattendrag och kustvatten. Sedan 1 juli 2011 ansvarar HaV för att ta fram föreskrifter om hur kvalitetskraven för ytvatten ska bestämmas och i veckan publicerades den nya föreskriften om "klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten" (HVMFS 2013:19).

- Det är ett komplext regelverk där vi ska förena naturvetenskapliga kriterier med en juridisk ram, säger verksjuristen Karin Wall på HaV.

- Samtidigt är det viktigt med denna juridiska naturvetenskap för att få en så homogen tillämpning som möjligt i Sverige. Föreskriften utgör en bra grund för att förbättra vattenmiljöerna genom att den ska beaktas i olika förvaltningsprocesser, exempelvis prövningar om tillstånd för att bygga ut vattenkraft, dumpning, vattenuttag och utsläpp.

I föreskriften fastställs kriterier för ytvatten och hur deras tillstånd ska beskrivas. Det avser biologiska förhållanden (fisk, alger och växter samt bottenlevande djur), fysikalisk-kemiska förhållanden (näringsämnen, surhet, syrgas), hydromorfologiska förhållanden (fysiska förändringar av vattenmiljön) och kemiska förhållanden (33 ämnen eller ämnesgrupper som påverkar vattenmiljön negativt).

- I princip ska föreskriften klara att bedöma både biologiska, fysikaliska, kemiska och hydromorfologiska förhållanden för alla Sveriges inlandsvatten och kustvatten, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på avdelningen för havs- och vattenförvaltning vid HaV.

Föreskriften riktar sig främst till Sveriges fem vattenmyndigheter som ansvarar för att samla in och fastställa kvaliteten på sjöar, vattendrag och kustvatten i samarbete med Sveriges länsstyrelser. Men fungerar också som vägledning för de vattenvårdsföreningar som ansvarar för att övervaka vissa vattenområden, exempelvis i Mälaren.

- Betydelsen av enhetliga bedömningsgrunder blir väldigt tydligt då ett par eller flera länder gränsar till samma vattenområde, exempelvis så omfattar vattendirektivet Öresund och Sverige har ytvatten som gränsar till Norge och Finland, säger Lennart Sorby.

- Om ett ytvatten bedöms ha dålig miljöstatus så kräver vattendirektivet också att man tar reda på varför, är det på grund av exempelvis avlopp, vattenkraft eller industriutsläpp?

Havs- och vattenmyndigheten skickade i mars ett förslag till föreskrift på remiss till cirka 120 myndigheter och organisationer. Utifrån deras svar har HaV omarbetat och förtydligat flera delar av förslaget och andra delar kommer att uppdateras senare.

-  I sommar väntas EU göra stora revideringar av det så kallade direktivet för prioriterade ämnen, där bland annat gränsvärden för särskilt farliga ämnen anges. Det medför att den föreskrift som HaV nu tagit fram också kommer att revideras säger, säger Lennart Sorby

I dag innehåller direktivet för prioriterade ämnen 33 farliga ämnen, bland annat kvicksilver och tributyltenn (TBT), och antalet ämnen kommer att utökas till 45, exempelvis med gränsvärden för perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och dioxiner.

FAKTA/STATUS PÅ YTVATTEN I SVERIGE

• Totalt har Sverige 43 procent ytvattenförekomster med sämre en god ekologisk status, det vill säga 10 028 av 23418 vattenförekomster. När det gäller vattendrag rör det sig om 6848 av totalt 15 563 vattenförekomster = 44 procent, för sjöar är det 2685 av totalt 7232 vattenförekomster = 37 procent, för kust är det 478 av totalt 602 vattenförekomster = 77 procent och för övergångsvatten är det 17 av 21 vattenförekomster = 80 procent. Därtill tillkommer 3023 vattenförekomster i grundvatten, men här är det bara cirka 100 stycken som inte når god status.
• Otillfredsställande status har till exempel Laholmsbukten, Hjälmaren och Rönneå. Dålig status har till exempel Ringsjön, Luleälven och Skellefteåälven.
• När det gäller hela EU bedöms 55 procent av vattenförekomsterna ha lägre än god ekologisk status.
• Huvudskälen till att ytvatten kan ha dålig ekologisk status anses vara avloppsvatten, jordbruk och fysisk påverkan som dammar, kanaler, muddring med mera.

Länk till föreskriften

Här kan du läsa mer om EU:s vattendirektiv

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 60 13, mobil 072-701 57 40, e-post lennart.sorby@havochvatten.se