HaV-möte i Göteborg: Så kan vi skydda vårt dricksvatten mot föroreningar

Hälften av av de kommunala vattenverken tar dricksvatten från större sjöar och vattendrag, exempelvis Bolmen, Mälaren, Vättern och Göta älv.   

-  Det är viktigt att vatten som används för produktion av dricksvatten har ett bra skydd mot exempelvis föroreningar, utsläpp från avloppsanläggningar och läckage av olja och kemikalier, säger Clas Magnusson, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn på HaV.

Därför ordnar HaV nu temadagar om vattenskyddsområden, först i Göteborg den 27 augusti och sedan i Stockholm den 5 september.

Det finns cirka 1750 kommunala vattentäkter i landet, dels ytvattentäkter som sjöar och vattendrag men också grundvattentäkter. Drygt 40 procent av ytvattentäkterna och drygt 65 procent av grundvattentäkterna omges av ett vattenskyddsområde. Det betyder att för dessa finns bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt, exempelvis hantering av kemikalier och spridning av bekämpningsmedel. Ibland kan det också vara förbud mot motorbåtstrafik på sjöar som är vattentäkter.

-  Ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter fastställs med stöd av miljöbalken. Du vet om du befinner dig inom vattenskyddsområde på de karaktäristiska skyltarna. Omkring en miljon människor får sitt kommunala dricksvatten från en vattentäkt som saknar ett sådant skydd, säger Clas Magnusson.

Kommuner och länsstyrelser har rätt att inrätta vattenskyddsområden. Men ibland kolliderar behovet av vattenskydd med exploaterings- och andra nyttjarintressen. Det kan också finnas ekonomiska skäl till att exempelvis kommuner avstår från att inrätta vattenskyddsområde.

De fem vattenmyndigheterna i Sverige har tagit fram  åtgärdsprogram som visar att det behövs fler vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen. I ett förslag som nu är ute på remiss föreslår regeringen en ändring av miljöbalken så att alla kommunala dricksvattentäkter ska ha ett skydd i form av ett vattenskyddsområde.
Nyligen beslöt regeringen också att tillsätta en utredning om hur vi ska kunna trygga dricksvattenförsörjningen.

-  Om dricksvattnet förorenas som vi sett exempel på i Östersund och Marks kommun för några år sedan kan det  bli väldigt dyrt för kommunerna och få stora samhällsekonomiska konsekvenser. Men en trygg dricksvattenförsörjning handlar också om livskvalitet, om värdet i att kunna dricka vatten direkt från kranen. Att det kommer från ett skyddat vattenområde och håller god kvalitet, säger Clas Magnusson.

Nästan hälften av kommuninvånarna i Östersund, cirka 27 000 personer, blev hösten 2010 magsjuka av att parasiten Cryptosporidium kommit in i dricksvattnet. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, uppskattar i en rapport att utbrottet innebar 219,5 miljoner i samhällskostnader för Östersunds kommun, 1,7 miljoner i extrakostnader drift för Vatten Östersund, 4,5 miljoner investering i UV-anläggning för att få bort parasiterna, 15,6 miljoner i merkostnader för restaurangbranschen i kommunen och "tiotals miljoner" i inkomstbortfall från minskad gräns- och turisthandel. Nyligen väcktes också åtal mot Östersunds kommun för miljöbrott och vållande av sjukdom.

HaV:s temadag i Göteborg riktar sig främst till kommuner, länsstyrelser och konsulter inom dricksvattenförsörjning.

-  Syftet är att kunna ge vägledning och stöd i frågor som rör vattenskyddsområden och hur man inrättar sådana. Det är viktigt att vattenskyddsområde är relevanta och ger ett bra skydd. De ska vara avgränsade utifrån ett tillrinningsperspektiv till brunnen eller till ytvattentäkten och att de ska ha föreskrifter, det vill säga regler som är anpassade så att de ger ett bra skydd, säger Clas Magnusson.

- Andra former av arbete är också viktiga komplement för skyddet av våra dricksvattentäkter, exempelvis att de som bedriver en verksamhet med miljöpåverkan utför bättre kontroll för att förebygga att förorening uppstår och att bygga täta diken utmed vägar för att kunna ta hand om spill vid olyckor.

Här kan du läsa mer om temadagarna

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktpersoner: Clas Magnusson, utredare, enheten för miljöprövning och miljötillsyn, tfn 010-698 61 90, mobil 072 - 700 49 83, e-post clas.magnusson@havochvatten.se, Margareta Lundin Unger, utredare, enheten för miljöprövning och miljötillsyn, tfn 010 - 698 61 21, mobil 076 - 538 61 21, e-post margareta.lundinunger@havochvatten.se