HaV-rapport om Hanöbukten: Inga förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i fisk

Under tre år har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, låtit forskare undersöka om det finns kopplingar mellan fiskens hälsa och miljögifter i sydvästra Hanöbukten.

– Resultatet visar inga förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i fisk den undersökta perioden. Det går i dagsläget inte att dra några kopplingar mellan miljöfarliga ämnen och fiskens hälsotillstånd, säger Mikael Krysell, chef, enheten för miljöövervakning på HaV.

2010 och 2011 larmade allmänhet och fiskare om iakttagelser de gjort kring miljön i Hanöbukten. Det gällde bland annat fiskflykt, sjuk och sårskadad fisk, dålig vattenkvalitet, färre små kräftdjur, fler maneter och drivande alger. Detta var en av anledningarna till att HaV fick i uppdrag av regeringen att övervaka miljön i Hanöbukten.

Miljögifter och fiskhälsa
I en del av HaV:s undersökningar i Hanöbukten de senaste tre åren har man tittat på skrubbskädda och torsk. Undersökningarna har inte visat på några generellt högre halter av miljögifter i området än i övriga Östersjön. Resultaten från de fiskfysiologiska undersökningarna skiljde sig dock åt under de tre år som kontrollerna pågick. Det första året såg man indikationer på stress och påverkat hälsotillstånd hos fiskar från sydvästra Hanöbukten, jämfört med fiskar från referensområdet i Kvädöfjärden.

– Det forskarna har sett är skillnader på fiskens könskörtel, guleprotein i blodet, storlek på lever och några olika avgiftningsenzymer i levern. Det tyder på att fisken kan vara påverkad av något eller några toxiska ämnen. Det kan också bero på annan variation i miljön som exempelvis olikheter i vattentemperatur och födotillgång. Vi vet inte exakt vad orsaken är, säger Mikael Krysell. 

Fiskbestånd och sårskadad fisk
Analyserna av provfiskena i sydvästra Hanöbukten 2015-2017 visade inte på några större skillnader jämfört med andra provfisken i södra Östersjön. Andelen yttre fysiska avvikelser på fisken, exempelvis sårskador, var förhållandevis hög i provfiskena. Sjukdomar, skador och missbildningar hos både torsk och skrubbskädda skiljde sig något jämfört med andra provfisken. Någon enskild orsak till sårskador har inte kunnat fastställas, men de kan delas in i bitskador som är orsakade av säl, skador av nejonöga samt bakterier och angrepp från organismer på fisk med redan nedsatt hälsostatus.

– Konditionen hos både torsk och skrubbskädda visade sig dock vara något lägre i sydvästra Hanöbukten, jämfört med områden som har provfiskats i exempelvis Polen och Tyskland, säger Jens Olsson, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Fortsatta insatser i Hanöbukten
Delar av rapporten visar att en del av miljöövervakningen som har gjorts i sydvästra Hanöbukten behöver kompletteras för att ge mer kunskap och resultat. Det finns tecken på att tillståndet i Hanöbukten inte är helt bra, även om miljöövervakningen har visat att det inte finns några förhöjda halter av miljöfarliga ämnen.

– Vi ser att vi behöver fortsätta övervakningen inom en del områden och därför planerar vi för några insatser framåt i Hanöbukten. Vi kommer bland annat att fortsätta övervakningen av sjukdomar hos fisk i naturliga miljöer, där vi inkluderar Hanöbukten. Det är ett pilotprojekt vi sätter igång tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, säger Mikael Krysell.

Havs- och vattenmyndigheten kommer också fortsätta övervakningen av fisksamhällets struktur och funktion i Hanöbukten för att fånga upp förändringar som visar på miljöpåverkan, till exempel miljögifter och klimatförändringar. Det ger möjlighet att följa upp eventuellt fortsatt försämrad kondition och förekomst av yttre avvikelser som sårskador i framtiden.

– Vi kommer att lägga in Hanöbukten i den löpande miljöövervakningen. Det ger oss bättre möjlighet att följa upp och se om det fortsatt finns ett försämrat hälsotillstånd hos fisken. Vi vill också fortsätta bevaka om det förekommer mer sårskador på fisken i området, än vad det gör i övriga delar av södra Östersjön, fortsätter Mikael Krysell.

En tredje åtgärd som föreslås är att fortsätta övervakningen av fiskhälsan i Hanöbukten för att se om det även framöver uppstår fysiologiska skillnader som beror på stress. HaV föreslår att man i samband med detta sparar på fiskvävnader.

–  Om vi sparar fiskvävnader ger det oss en möjlighet att kunna analysera förekomst av miljögifter i efterhand, i fall vi behöver jämföra resultat i framtiden, avslutar Mikael Krysell.

Bakgrund Hanöbukten
Detta har gjorts i Hanöbukten: 

2011
Länsstyrelsen gör undersökningar i området och genomför intervjustudier med invånare i området. Länsstyrelsen kan inte bekräfta observerade problem eller möjliga orsaker och vänder sig till regeringen med en hemställan.

2013
Havs- och vattenmyndigheten får ett regeringsuppdrag att utveckla och utföra ett miljöövervakningsprogram. Fiskhälsa och miljöfarliga ämnen står i fokus för övervakningen.

2014-2017
HaV tog fram kartläggningar av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen och fiskhälsa inom regeringsuppdraget. Undersökningarna utförs av bland andra Göteborgs universitet, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU), och Stockholms universitet.

Läs mer:

Avrapportering av regeringsuppdraget 

HaV:s arbete med Hanöbukten

Regeringsuppdrag

Rapporter

1.Miljön i Hanöbukten 2015-2017, Göteborgs universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Sveriges lantbruksuniversitet.

2.Vitmärlans reproduktion i Hanöbukten, Stockholms universitet (2018)

3.Miljöföroreningar i sediment vid Blekinges kust och i Hanöbukten. SGU, (2016)

4. Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten, Statens veterinärmedicinska anstalt, (2016) (SVA:s regeringsuppdrag) 

För mer information kontakta:

Regeringsuppdraget, Havs- och vattenmyndigheten
Mikael Krysell, chef, enheten för miljöövervakning
Tel: 010-6986015
E-post: mikael.krysell@havochvatten.se

Miljögifter, Naturhistoriska riksmuseet
Suzanne Faxneld, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
Tel: 08-5195 4114
E-post: suzanne.faxneld@nrm.se

Fiskhälsa , Göteborgs universitet
Lars Förlin professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet
Tel 031 7863676, mobil 0705 163676
E-post lars.forlin@bioenv.gu.se

Bestånd, SLU
Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua
Tel: 010-478 4144
E-post jens.olsson@slu.se

Vitmärla, Stockholms universitet
Brita Sundelin; forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi
Tel: 070-313 6059
E-post brita.sundelin@aces.su.se

Fisksjukdomar, SVA
Charlotte Axén, biträdande statsveterinär, Statens veterinärmedicinska anstalt
Tel:018-67 43 76
E-post charlotte.axen@sva.se