Viktigt beslut reglera internationell handel "Kan stoppa överfisket av hajar"

Handeln med vit- och valhaj är reglerad sedan tidigare.

Nu ska även den internationella handeln med sill- och årfenshaj, tre arter av hammarhajar och släktet manta (djävulsrocka) regleras för att säkra arternas överlevnad.

-  Det var ett av de viktigaste besluten som togs på CITES-mötet i Bangkok. Dessa marina arter är utsatta för ett högt fisketryck, främst på grund av att fenorna har ett stort värde. Senaste åren har det skett en dramatisk nedgång i antal och utbredning av dessa arter, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Hon ingår i den svenska delegationen, ledd av miljödepartementet, som finns på plats under det två veckor långa partsmötet i Bangkok. I delegationen ingår även representanter från Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

-  Det är första gången som HaV skickar en representant till CITES. Vi är en av expertmyndigheterna i Sverige när det gäller hotade akvatiska arter och ska bidra till ett effektivt genomförande av CITES-reglerna från svensk sida, säger Sofia Brockmark, utredare på HaV:s enhet för biologisk mångfald och hållbart fiske.

CITES (Convention of International Trade in Endangered Species in wild fauna and flora) är en av FN:s miljökonventioner, också kallad Washingtonkonventionen. Den skrevs under 1973 och trädde i kraft 1975. 179 länder är medlemmar och cirka 160 deltar vid årets partsmöte där över 70 olika förslag har behandlats.

-  Ungefär vart tredje år träffas medlemsländerna och beslutar bland annat om listning av vilda arter som hotas av internationell handel. CITES regelverk styr sedan handeln mellan länderna så att denna sker på ett hållbart sätt, säger Sofia Brockmark.

En viktig fråga för årets möte var att skydda marina arter från överexploatering. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, så fiskas cirka 100 miljoner hajar varje år, främst för fenornas skull. Cirka tolv arter bedöms vara så hotade att det krävs särskilda åtgärder.

-  Mörkertalet för fångsterna är stort, då man bedömer att en stor andel av hajarna fiskas inom det illegala, icke-rapporterade och oreglerade fisket, säger Sofia Brockmark.

Arterna sill- och årfenshaj, tre arter av hammarhajar samt släktet manta (djävulsrocka) är särskilt känsliga för överfiske på grund av dess låga produktivitet, det vill säga att de förökar sig långsamt, blir könsmogna vid relativt hög ålder och föder få ungar.

-  Stora rovfiskar har en mycket viktig roll i ett fungerande marint ekosystem och bevarande av biologisk mångfald, säger Sofia Brockmark.

- Sillhajen, också kallad håbrand, var vanlig i svenska vatten fram till 50-talet men sedan 70-talet anses den lokalt utdöd eller nästan helt borta. Här har varit förbjudet att fiska sillhaj sedan 2004

Inom EU regleras CITES i en särskild lagstiftning; skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handel med dem. Men EU:s bestämmelser gäller fler arter och är strängare än CITES. Sedan oktober 2010 råder exempelvis ett totalförbud för alla EU-fartyg att fiska sillhaj. Vid handel med sillhaj inom EU ska säljaren också lämna information till köparen om lagligt ursprung av varorna. Det måste framgå att fisken är fångad i ett land där det är tillåtet att fiska sillhaj och att handeln med arten inte bryter mot bestämmelserna på andra sätt.

EU har i flera år kämpat för att få en reglering av den internationella handeln med dessa marina arter. Vid partsmötena 2007 och 2010 röstades EU-förslaget för sillhaj ner.

-  Det är väldigt positivt att förslaget gick igenom i år. CITES-regleringen är ett nödvändigt komplement till förvaltningsåtgärder och regler om avlägsnande av fenor och utkastförbud, säger Sofia Brockmark.

- Samverkan med regionala fiskeriorganisationer och andra konventioner är viktigt för att ge dessa arter ett ökat skydd, för att få ett hållbart fiske och säkra bevarande av hotade kommersiella arter.

En annan viktig fråga under mötet i Bangkok var hur regelverket ska tillämpas när CITES-listade arter fångas utanför länders territorialvatten, så kallad “introduction from the sea” (IFS).  Frågan har diskuterats i över tio år.
Debatten har främst handlat om vilket land som ska utfärda de CITES-dokument som krävs för att få handla med listade arter; flaggstaten, staten som hyr fartyget eller landet där fångsten tas i land?
-  Förslaget som nu antagits handlar i korthet om att flaggstaten är ansvarig för att utfärda CITES-dokument för arter som fiskas på internationellt vatten, säger Sofia Brockmark.

-  Det är angeläget att det finns nu finns regler som möjliggör att arterna ska få ett effektivt skydd. Särskilt med tanke på att fiske på internationellt vatten har ökat under det senaste årtiondet.

Den svenska delegationen har bloggat från konferensen på miljödepartementets blogg. Här kan du läsa deras rapporter från mötet.

Länk till CITES hemsida

Läs mer om hotade arter på Havs- och vattenmyndighetens hemsida

Läs mer om CITES på Jordbruksverkets hemsida

Läs mer om CITES regelverk på Naturvårdsverkets hemsida

Läs mer om CITES på miljödepartementets hemsida

För mer information kontakta havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Sofia Brockmark, utredare, enheten för biologisk mångfald och fiske, tfn 010-698 65 81, mobil 076-538 62 81, e-post sofia.brockmark@havochvatten.se