Landets kräftexperter samlas till konferens i Jönköping

I sjöar med signalkräfta minskar fångsterna och kräftpest är ett fortsatt hot mot flodkräftan.

Vad är det som händer med våra kräftor?

Den frågan står i fokus när forskare, andra experter och lokala förvaltare av kräftvatten i veckan träffas till nationell kräftkonferens i Jönköping. Arrangörerer är Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua, Sveriges Fiskvattenägareförbund och Länsstyrelsen Jönköping.

I Sverige finns två arter sötvattenskräftor: flodkräfta och signalkräfta. Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i landet under 1900-talet, främst på grund av kräftpest, men också försurning, föroreningar, vattenreglering och konkurrens och smittspridning från signalkräftan. Man räknar med att så mycket som 97 procent av flodkräftbestånden slagits ut under de senaste hundra åren. Den svenska flodkräftan finns med på ArtDatabankens lista över akut hotade arter, den så kallade rödlistan. 

Signalkräftan kommer från Nordamerika och sattes på 1960-talet ut i svenska vatten. Sedan 1994 är det förbjudet att plantera ut signalkräftor i Sverige där tillstånd inte funnits tidigare på grund av risken för spridning av kräftpest. De senaste åren har även fångsterna av signalkräfta minskat i många svenska sjöar.

- Kräftor är en betydelsefull del av den biologiska mångfalden och samtidigt en viktig resurs. Konferensen handlar bland annat om hur vi kan bli bättre på att förvalta, bevara och utveckla bestånden av både flod- och signalkräfta, säger Fredrik Nordwall, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Det är sju år sedan det hölls en nationell kräftkonferens i Sverige, även den gången i Jönköping.

- Kräftor är en viktig resurs på landsbygden i Jönköpings län och har så varit sedan början av 1900-talet. Idag är det signalkräftorna som helt dominerar i länets vatten och att nu kunna sprida de absolut senaste rönen om hur man på bästa sätt förvaltar signalkräftbestånden och kräftfisket på ett långsiktigt hållbart sätt känns väldigt bra, säger Anton Halldén, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Jönköping.

- Kräftfisket är en värdefull källa till rekreation, livskvalitet och näringsverksamhet på landsbygden. Vi efterlyser mer kunskap om vad som påverkar kräftbestånden och råd och riktlinjer för en bra kräftförvaltning. Vårt mål med konferensen är att forskarna ska förmedla sina kunskaper och resultat till landsbygdens kräftförvaltare, säger, Thomas Lennartsson, förbundsdirektör på Sveriges fiskevattenägareförbund

Redan 1993 gjorde dåvarande Fiskeriverket en utredning om möjligheterna att öka flodkräftbeståndet i svenska vatten och lämnade ett förslag till handlingsprogram. Detta blev underlag för Åtgärdsprogrammet för bevarande av flodkräfta 2008 – 2013 som är Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua och länsstyrelsernas arbetar efter.  

- Flodkräftan finns idag i landets alla 21 län och de flesta arbetar aktivt med åtgärder. Den viktigaste åtgärden är att stoppa illegala utsättningar av signalkräfta för att minska spridningen av kräftpest. Det kan också handla om att återintroducera flodkräftan där de har chans att överleva, att återställa livsmiljöer genom exempelvis kalkning och annan restaurering och att förbättra möjligheterna till ett uthålligt nyttjande, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua och nationell koordinator för åtgärdsprogrammet.

Mycket av arbetet med att bevara flodkräftan bygger på lokalt engagemang. Under konferensen ges flera exempel på hur det går till i praktiken, deltagarna får veta hur flodkräftan påverkas av vattenkraften, hur man lyckades utrota signalkräftan på Gotland och hur norrmännen arbetar för att upptäcka och få bort kräftpesten.

Första svenska fyndet av den främmande och invasiva arten marmorkräfta gjordes i november 2012 i Märstaån i Sigtuna kommun. Att den är invasiv innebär att den hotar den biologiska mångfalden. Marmorkräftan härstammar från USA och det är första gången den hittats i Skandinavien

Sofia Brockmark, utredare på HaV, berättar om arbetet med att bedöma riskerna med marmorkräftan och de insatser som gjorts hittills.

- Risken för att kräftor som sätts ut sprider smitta är väldigt stor och en här kan enstaka utsättning skapa en vild population då arten förökar sig genom jungfrufödsel. De 13 individer som hittades i Märstån har undersökts för kräftpestsmitta och den smittsamma kräftsjukdomen white-spot disease och alla prover är negativa. Inget tyder heller på att arten spridits, säger Sofia Brockmark

Konferensen hålls på Elite Stora Hotellet i Jönköping och pågår 27-28 november. HaV:s generaldirektör Björn Risinger invigningstalar och som avslutning får deltagarna lyssna till krögaren och vinkännaren Carl-Jan Granqvist från Grythyttan som berättar om hur kräftor gått från att vara husmanskost till att bli delikatess.

Journalister är välkomna att följa konferensen. Men vi vill att ni anmäler er senast tisdagen den 26/11 per telefon 036-395061 eller mejl till ann-sofie.weimarsson@lansstyrelsen.se. Observera begränsat antal platser.

Torsdag kl 12.00 ordnas pressträff på Elite Stora Hotellet. Välkomna!

Läs mer om konferensen

Länk till programmet

För mer information kontakta

Fredrik Nordwall, chef, enheten för biologisk mångfald, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 60 17, mobil 076 - 125 40 50, e-post fredrik.nordwall@havochvatten.se

Sofia Brockmark, utredare, enheten för biologisk mångfald, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 65 81, mobil 076-538 62 81, e-post sofia.brockmark@havochvatten.se

Lennart Edsman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Sötvattenslaboratoriet, tfn 010-478 42 26, e-post lennart.edsman@slu.se

Anton Halldén, länsfiskekonsulent, Länsstyrelsen i Jönköping, tfn 036 - 39 50 62 , mobil 070 - 349 72 98, e-post anton.hallden@lansstyrelsen.se

Thomas Lennartsson, förbundsdirektör, Sveriges Fiskevattenägareförbund, tfn  0702-708324, e-post thomas.lennartsson@vattenagarna.se