Ny EU-satsning för att få renare hav

Marint skräp är ett allvarligt hot mot kust- och havsmiljön.

Nu lyfter EU-kommissionen upp frågan för att öka medvetenheten om problemet, inte bara i Europa utan i hela världen.

- Det är väldigt bra att EU nu samlar information om vilka direktiv som kan bidra till att minska det marinaavfallet och att det förebyggande arbetet lyfts fram. En gemensam grund att stå på kan bidra till  att skapa samsyn bland medlemsländerna, säger Johanna Eriksson, utredare, på enheten för hållbart nyttjande och maritima frågor på HaV.

Marint skräp består av allt från plast, metall, trä och gummi till glas och papper. Men den stora delen, upp till 80 procent, består av olika platsprodukter. Det kan vara fiskelinor och nät av nylon, tampar från sjöfart och fritidsbåtar, burkar och flaskor i plast, plasttändare, tops, emballage och ballonglinor i plast. Cirka 5 000 kubikmeter plast sköljer upp på Bohusläns stränder varje år  och uppstädningen längs Europas kuster kostar varje år flera miljoner euro.

- På västkusten vet vi att marint skräp är ett stort problem, som orsakar tunga kostnader  för kommunerna men också lidande för djur som skadas. . I Östersjön är det inte ett lika synligt problem. Men de undersökningar som gjorts på havsbotten tyder inte på att det skulle finnas mindre skräp på botten  i Östersjön än i Kattegatt, och Skagerrak , säger Johanna Eriksson.

Havs- och vattenmyndigheten har gett flera bidrag via havsmiljöanslaget till projekt för att minska och förebygga marin nedskräpning, bland annat ”Fishing for Litter”, ”Ren kust i Bohuslän” och ”Kusträddarna” Nyligen presenterade HaV också en rapport som visar att marint skräp är skadligt för ekosystemen och dyrt för samhället.

- Marint skräp kostar pengar, inte bara för städning av stränder och klippor, utan också för förlorade värden i form av uteblivna turistintäkter. Människor vill inte vistas i eller besöka nedskräpade hav och stränder. Det kan också handla om kostnader för att rensa bort skräp som hamnat i propellrar och i fiskeredskap, säger Johanna Eriksson.

Marint avfall hotar också det marina djur- och växtlivet då det riskerar att orsaka skador på fiskar, fåglar och marina däggdjur. . Djuren kan förväxla plasten med föda, med invärtes skador och svält som följd. De riskerar också att trassla in sig i plastpåsar, linor och förlorade nät med skador och kvävning som följd. Även betande boskap längs med stränderna riskerar att skada sig. . Plast bryts inte ner utan bevaras i havet under lång tid, troligtvis i flera hundra år. Samtidigt så förstörs och fragmentiseras plasten i kontakt med exempelvis solljus.

- Vi vet i dag inte hur mycket av dessa plastartiklar, det mikroskopiska marina skräpet,  som tas upp av fiskar och andra organismer och hur skadligt det är. Här behövs mer forskning och kunskap om effekten på de marina eko-systemen.

EU-kommissionen hänvisar i ett pressmeddelande till åtaganden vid toppmötet i Rio i somras om att minska förekomsten och effekterna av skräp i de marina ekosystemen fram till 2025.

- EU-kommissionen vill gå i främsta ledet och samarbeta nära med medlemsstaterna, parterna i regionala havskonventioner och andra intressenter för att identifiera och utforma samordnade initiativ och lösa detta problem, säger miljökommissionären Janez Potocnik i pressmeddelandet.

Enligt EU-kommissionen har tidigare insatser hindrats av brist på tillförlitlig information om hur omfattande problemet är. Enligt ramdirektivet om en marin strategi ska medlemsstaterna uppnå ”god miljöstatus” i sina marina vatten senast 2020. Det första steget är att göra en inledande bedömning som identifierar de främsta hoten mot Europas hav, där ingår marint avfall. Kommissionen analyserar nu dessa rapporter från medlemsstaterna och tros komma med sin bedömning nästa år. I april nästa år anordnas också en internationell konferens i Berlin om marint avfall i europeiska hav.

7 december ordnar Projekt Ren Kust, elva kommuner i Bohuslän med stöd av Västra Götalandsregionen och Havs- och Vattenmyndigheten  en konferens i Göteborg om problemen med marint skräp – och hur de kan lösas.

Här kan du läsa EU-kommissionens pressmeddelande

Här kan du läsa mer om konferensen ”Marint skräp” i Göteborg

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Johanna Eriksson, utredare, enheten för hållbart nyttjande och maritima frågor, tfn 010-698 62 69, mobil 0767783474, e-post johanna.eriksson@havochvatten.se