Ny rapport från HaV: Ökade krav på havet kräver planering för att undvika konflikter

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar i dag rapporten ”Havsplanering – Nuläge 2014”. Rapporten är ett avstamp för arbetet med havsplaner för  Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet

-  Havsplanering ger förutsättningar för ett hållbart nyttjande av våra hav. Den innebär en helt ny tvärsektoriell diskussion om hur vi ska använda havet nu och i framtiden, säger Jan Schmidtbauer Crona, utredare på HaV.

Havsplanerna ska vara vägledande och tillämpas vid beslut som rör havet.. Med hjälp av erfarenheter från den kommunala fysiska planeringen börjar nu utvecklandet av en ny fysisk planering för Sveriges hav.

Våra svenska havsområden hyser en mängd viktiga livsmiljöer, allt från musselbottnar och tångskogar till ålgräsängar, korallrev och utsjöbankar. Men, havet mår inte så bra. Decen­niers utsläpp av näringsämnen och miljögifter från land via vatten och luft, i kombination med ett alltför omfattande fiske och andra mänskliga aktiviteter har lett till övergödning, syrebrist, minskning av viktiga fiskarter och minskad biologisk mångfald. Klimatförändringen leder till ökad havsförsurning och höjning av havsnivån.

-  Samtidigt väntas havsrelaterade verksamheter öka kraftigt de närmaste 20 åren. Exempelvis pekar EU:s strategi för blå tillväxt ut vatten­bruk, kustturism, marin bioteknik, havsenergi och utvinning av material till havs som intressanta verksamheter, säger Joacim Johannesson, utredare på HaV..

Turismen är redan idag en basindustri. Det kommersiella fiskets direkta bidrag till den svenska ekonomin värderas till cirka 560 miljoner kronor.  Sjöfarten svarar för en dominerande del av transporterna i den svenska utrikeshandeln och fram till år 2050 förväntas en fördubbling av utrikes sjötransporter av gods. Bland annat väntas ökad export av järnmalm från gruvorna Kiruna, Gällivare, Pajala och i Bergslagen. Kryssningstrafiken på Östersjön fortsätter att öka med fler och större fartyg.

Havet är också viktigt för Sveriges försvar med marina övningsområden på väst-, syd-, ost-, och norrlandskusten. Östersjön har också stor betydelse för svensk signalspaning

Samtidigt ökar kraven på att vi ska skydda och bevara havet. Sverige har bland annat åtagit sig att skydda minst tio procent av kust- och havsområden till år 2020. För att klara målet behöver ytterligare 5700 kvadratkilometer av marina områden skyddas. Östersjön är utpekat som ett särskilt känsligt havsområde med strängare krav för utsläpp av olja, toalettavfall och fast avfall. Inom EU pågår ett unikt marint miljöarbete genom havsmiljödirektivet. Kuststaterna ska tillsammans bedöma det marina miljötillståndet, beskriva hur man ska följa upp det och sätta upp och genomföra åtgärder så att en god miljöstatus kan uppnås till år 2020.

En viktig del i HaV:s arbete har varit att sammanställa och belysa var i havet det finns risk för konflikter mellan olika intressen. Exempelvis kan friluftsliv och turism både vara i konflikt med och samverka med varan­dra. Turister söker sig ofta i större grupper till platser med möjlighet att bo, äta och uppleva ordnade attraktioner medan friluftslivet ofta attraheras av orörd natur.

Fiske och naturvård kan stå i konflikt i känsliga havsområden. Exempelvis har bottentrålningen stor påverkan i känsliga Natura 2000-områden. Trålning och sjöfart är inte möjligt i en vindkraftspark. Sjöfarten kräver utrymme och kan komma i konflikt med flera olika intressen.

-  Planering skapar beredskap för att möta en osäker framtid. Vi ser redan nu att vissa områden kommer att kräva ökad kunskap och fördjupad planering. I första hand gäller det områden som är högt nyttjade med känslig miljö eller stor risk för olyckor, säger Tomas Andersson, utredare på HaV..

För att havsplaneringen ska lyckas krävs en öppen process som inkluderar många aktörer på olika nivåer i samhället. HaVS arbete sker i samarbete med länsstyrelser, regionala aktörer, nationella myndigheter, kommuner, bransch- och intresseorganisationer . Under våren bjuder HaV in till en bred dialog kring nulägesbeskrivningen med möten runt om i Sverige. Det kommer också att vara möjligt att lämna synpunkter på rapporten på HaV:s hemsida.

-  Chans till insyn och påverkan är viktigt för att en havsplan ska bli accepterad och därmed till nytta. Besluten som rör havet blir tydliga och satta i ett sammanhang. Det är en stor och spännande uppgift, säger Eva Rosenhall, utredare på HaV.

Rapporten presenteras i dag på den första nationella konferensen på Folkets Hus i Stockholm. Deltagare är intresse- och branschorganisationer på nationell nivå, universitet och högskolor, politiker och nationella myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting, länsstyrelsen. Därefter hålls regionala konferenser för Bottniska viken i Skellefteå den 25 mars och i Söderhamn den 27 mars. 2 april är det konferens i Göteborg, 3 april i Kristianstad och 10 april i Norrköping.

Här kan du läsa och ladda ner rapporten ”Havsplanering – Nuläge 2014”

Här kan du läsa mer om kommande konferenser

Här kan läsa mer om HaV:S arbete med havsplanering

Här kan du läsa regeringens proposition "Hushållning med havsområden"

För mer information kontakta vår enhet för havsplanering och maritima frågor

Eva Rosenhall, utredare, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 010-698 69 07, mobil 076-538 60 07, e-post eva.rosenhall@havochvatten.se,

Tomas Andersson, utredare, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 010-698 60 29, mobil 076-538 60 29, e-post tomas.andersson@havochvatten.se

Jan Schmidtbauer Crona, utredare, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 010-698 64 09, mobil 076-538 62 09, e-post jan.schmidtbauer.crona@havochvatten.se

Joacim Johannesson, utredare, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 010-698 61 51, mobil 070-253 03 81, e-post joacim.johannesson@havochvatten.se

Thomas Johansson, chef, enheten för hållbart nyttjande och maritima frågor, tfn 010-698 60 19, mobil 072-213 90 06, e-post thomas.johansson@havochvatten.se