Nyutvecklad räktrål förenklar återvinning och minskar plastavfall

Utanför Sotenäs på västkusten testas nu, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, en ny typ av räktrål. Den är betydligt lättare att reparera och materialåtervinna än dagens alternativ. Trålens utformning ger dessutom ett lågt vattenmotstånd vilket bidrar till att minska fiskebåtens bränsleförbrukning.

– Att underlätta identifiering, reparation, demontering och materialåtervinning av fiskeredskap är ett viktigt steg i arbetet för att minska fiskets påverkan på miljö och klimat, säger Charlotta Stadig, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten. Det ligger också i linje med det nya producentansvar för fiskeredskap som infördes tidigare i år.

Bana väg för cirkularitet

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har Chalmers Industriteknik tillsammans med Fiskareföreningen Norden och Sotenäs kommun därför tagit fram en prototyp till en ny räktrål och förslag på affärsmodeller som kan bana väg för ökad cirkularitet.

– Den nya trålen är konstruerad för att vara lätt att demontera och för att de ingående materialen ska kunna sorteras och tas om hand på ett rationellt sätt. Till exempel har vi undvikit att blanda olika polymerer. Vi undersöker även märkningsalternativ som kan göra det möjligt att snabbt se vilka material trålen innehåller, säger Maria Pettersson, utvecklare på Sotenäs symbioscentrum.

Minskar bränsleförbrukningen

Jämfört med en konventionell räktrål har prototypen också längre trålarmar och mindre trålöppning, vilket minskar friktionen i vattnet och därmed också båtens bränsleförbrukning. Den mindre trålöppningen ger även mindre bottenpåverkan vid användning. Trålen har dessutom större maskor än vad som är vanligt vilket kan bidrar till ett mer selektivt fiske. Samtidigt visar de tester som genomförts under provperioden att både funktion och fångster är minst lika bra som med en motsvarande konventionell trål.

Längre livslängd

Parallellt med utvecklingen av själva trålen har projektet också fokuserat på att undersöka olika cirkulära affärsmodeller som kan bidra till en ökad cirkularitet. De modeller som har undersökts är bland annat trål som tjänst och pantsystem.

– Vi har tittat närmare på hur den här typen av fiskeredskap ska kunna få en längre livslängd och därmed kunna användas på ett mer hållbart sätt. Till exempel skulle man kunna tänka sig att fiskaren kan hyra eller leasa sin utrustning av producenten, som med sin ingående kunskap om produkten svarar för regelbundet underhåll, reparationer och byte av delar, säger Nils Ólafur Egilsson på Chalmers Industriteknik.

Vill inspirera andra

Projektet pågår året ut. Därefter ska resultaten rapporteras till Havs- och vattenmyndigheten.

– Vi hoppas självklart att de slutsatser vi kommer fram till ska få stor spridning. Målet är att inspirera nät- och tråltillverkare att omsätta våra idéer i nya produkter och affärsmodeller, som kan bidra till ett cirkulärt och mer hållbart fiske, säger Maria Pettersson.

Fakta

Projektet är en del av det uppdrag om insamling och återvinning av fiskredskap och fritidsbåtar som Havs- och vattenmyndigheten fått av regeringen.

• Fiskareföreningen Norden har konstruerat och byggt trålen.
• Sotenäs kommun bidrar med kunskap om hantering och återvinning av marint skräp.
• Chalmers Industriteknik, svarar för projektledning och kunskap om cirkulära affärsmodeller.

För mer information

https://chalmersindustriteknik.se/projekt/design-for-cirkulara-fiskeredskap/

http://www.symbioscentrum.se/projekt/designforcirkularafiskeredskap.4.2e2c7de91850dd17099262c7.html

Charlotta Stadig, utredare, HaV,

tel 010-698 62 51, charlotta.stadig@havochvatten.se

Maria Pettersson, utvecklare, Sotenäs symbioscentrum

maria.pettersson@sotenas.se

Mob. 073-66 40 212

Vxl. 0523-66 40 00