Övergödning och marinor hot mot ålgräsängar på Västkusten

Ålgräsängar i Västerhavet fungerar som barnkammare och skafferi för bland annat torsk, sej och ål. Men övergödning och andra miljöhot slår hårt mot dem

-  Det är väldigt oroväckande, ålgräsängar spelar en viktig roll i kustekosystemet. Senaste 30 åren har i snitt 60 procent försvunnit längs Bohuskusten och i vissa områden, exempelvis Kungälvs kommun, rör det sig om ännu mer, säger Karin Pettersson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Ålgräs är en art av marina blomväxter som växer på grunda mjukbottnar i hela Västerhavet (Kattegatt, Skagerrak och Öresund) vidare in i Östersjön och upp till Ålands hav. De bildar ofta täta bestånd, så kallade ålgräsängar, som är viktiga livsmiljöer för en rad djur och andra växter. Upp emot 30-tal olika fiskarter kan rymmas i en ålgräsäng. De har också andra viktiga funktioner, som att dämpa vågor och strömmar och att minska erosionen av bottnar.

-  Vi ser inte bara att ytan med ålgräsängar minskat, vi ser också att de nu växer allt grundare. I slutet av 70-talet fanns ålgräsängar på ner till åtta meters djup, i dag finns de på högst tre till fyra meters djup, säger Karin Pettersson, utredare på havsförvaltningsenheten.

I rapporten ”Västerhavet”, som ges ut av bland andra Havs- och vattenmyndigheten och Havsmiljöinstitutet, varnar flera forskare för utvecklingen.

 -  En viktig orsak till att ålgräsets utbredning i Västerhavet minskat är övergödningen som lett till grumligare vatten och att mindre ljus släpps igenom. Ålgräset är beroende av att få tillräckligt med solljus för att växa tätt och överleva, säger Karin Pettersson.

- Övergödningen leder dessutom till att snabbväxande fintrådiga alger breder ut sig, som en tjock grön gegga i grunda områden framför allt utmed Bohuskusten.

Andra orsaker kan vara ett för stort uttag av fisk, som påverkat hela näringsväven i ekosystemet och i slutändan ålgräsets tillstånd. Ålgräsängar finns också i områden som är attraktiva för marinor och fritidsbåtshamnar. Muddring och utfyllnader på bottnar har både lett till att ålgräs tagits bort och till skador på det som är kvar.

Eftersom ålgräsängar är en viktig livsmiljö omfattas de av skydd genom miljöbalken, flera EU-direktiv och konventioner. Därför behövs åtgärder för att förbättra och restaurera dem, till exempel för att bidra till att uppnå god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet 2020. För två år sedan startade Göteborgs universitet, länsstyrelsen i Västra Götalands län och HaV ett samarbete för att utveckla nya metoder för att rädda Sveriges ålgräsängar. Bland annat testas transplantering av ålgrässkott och frön till hotade ålgräsängar.

-  Hittills ser vi att dessa försök lyckas bra på grunt vatten där ljusförhållanden är bra men sämre där det är djupare. Det kan alltså vara väldigt svårt att få tillbaka ålgräset om det försvunnit, säger Karin Pettersson.

-  Att skydda naturliga ålgräsängar innan de försvinner är alltid enklare och billigare än att kompensera och restaurera.

Rapporten ”Västerhavet” berättar också om försök att återskapa Bohusläns torskbestånd, kartläggning av botten i Öresund, havsnivån i ett varmare klimat och hur beslutsgången är när det gäller hur mycket fisk och skaldjur som får fiskas i Västerhavet.

Här kan du ladda ner rapporten "Västerhavet"

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Karin Pettersson, utredare, havsförvaltningsenheten, tfn 010-698 61 83, mobil 070-524 03 66, e-post karin.pettersson@havochvatten.se