På Havs- och vattenforum: Nyaste rönen från odling av hummer i Bohuslän

Odling av svensk hummer och havskatt – fungerar det?

På Havs- och vattenforum kommer Susanne Eriksson från Göteborgs universitet att berätta om forskarnas senaste resultat.

- Vi har börjat med att föda fram hummerlarver, de äldsta är cirka tre månader gamla. Vi håller nu på med utveckling av fodret för att få fram bästa kvalitet och överlevnad, säger Susanne Eriksson, docent vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

Projektet Nomaculture startade i höstas och målet är att under fyra år utveckla en modell för ett modernt och hållbart svenskt marint vattenbruk. Två arter är i fokus: hummer (Homarus gammarus) och havskatt,där forskarna studerar både den grå (Anarhichas lupus) och den fläckiga (Anarhichas minor). Framodling av hummerlarver inomhus i flera vattentankar pågår redan vid Lovéncentret Kristineberg i Fiskebäckskil. Och de första gråa havskatterna har flyttat in i ett recirkulerande saltvattenssystem på Institutionen för biologi och miljövetenskap i Göteborg.

I projektgruppen ingår experter i biologi, teknik, livsmedelsvetenskap, livscykelanalys (LCA) och ekonomi från bland andra Göteborgs universitet, Chalmers och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP.Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, och forskningsrådet FORMAS, stödjer projektet med 16 miljoner kronor.

Susanne Eriksson är verksam på Lovencentret Kristineberg i Fiskebäckskil. Hon har forskat om havskräftor i 25 år men menar att humrar kan vara lättare att odla.

- Humrar är inte lika känsliga som kräftor och därför lättare att odla. En utmaning är att humrar är mer aggressiva och måste hållas åtskilda så att de inte äter upp varandra, säger hon.

I flera europeiska länder såsom Norge, Storbritannien och Spanien odlas redan hummeryngel för stödutsättning i naturen. Den svenska forskargruppen har besökt hummerodlingar runt om i Europa för att hitta en modell som är ekonomiskt och ekologiskt hållbar på sikt för odling hela vägen till färdigt livsmedel.

-Vi vill hitta en metod som passar bra i Sverige, vi vet att det finns ett stort intresse för att kunna utveckla småskaligt vattenbruk, säger Susanne Eriksson.

Att odla fram en ätfärdig hummer tar ungefär två år. Om allt går enligt planerna kommer det att finnas en pilotanläggning för odling av hummer och havskatt om fyra år. En nyckelfråga för att få ekologiskt hållbara odlingar är fodret. Därför är Nomaculture-projektet också riktat mot att utveckla alternativa källor för tillverkning av foder till hummer och havskatt. Susanne Eriksson berättar om projektet på Havs- och vattenforum som arrangeras av Havs- och vattenmyndigheten,HaV, för tredje året i rad.

- Havs- och vattenforum är tänkt att vara en mötesplats för alla som jobbar med, för eller tack vare levande hav, sjöar och vattendrag, säger projektledare Pia Ahnlund på HaV.

Havs- och vattenforum pågår på Eriksberg i Göteborg den 26 - 27 maj. Vi välkomnar journalister att delta. För ackreditering skicka ett mejl eller ring till Lena Olsson, pressansvarig på HaV, tfn 010-698 68 42 eller 076-538 60 42, lena.olsson@havochvatten.se

För mer information kontakta:

Pia Ahnlund, kommunikatör och projektledare för Havs- och vattenforum, tfn 010-698 62 73, mobil 070-605 04 57, e-post pia.ahnlund@havochvatten.se,

Susanne Eriksson, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, tfn 031 – 786 95 25, mobil 076 – 622 95 25, e-post susanne.eriksson@bioenv.gu.se, Kristina Sundell, projektledare för Nomaculture, tfn 031 – 786 36 71, e-post kristina.sundell@bioenv.gu.se