Planer för mer vindkraft i havet lämnas till regeringen

Nya havsplaner bäddar för kraftigt ökad elproduktion från havsbaserad vindkraft. Efter en omfattande planeringsprocess har Havs- och vattenmyndigheten lämnat förslaget till regeringen för beslut.

När industrin och transportsektorn elektrifieras och Sverige ställer om till ett fossilfritt samhälle, kan havsbaserad vindkraft komma att spela en viktig roll. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har därför fått i uppdrag att ta fram nya havsplaner som skapar förutsättningar för en årlig produktion av 120 TWh från havsbaserad vindkraft. Jämförelsevis ligger Sveriges elförbrukning i dagsläget på runt 140 TWh per år. Efter en planeringsprocess som bland annat inkluderat nationellt samråd och granskning, har ett förslag nu lämnats till regeringen för beslut.

– Vi vill tacka alla som har deltagit i våra samråd. Vi har fått in många värdefulla synpunkter som bidragit till det slutliga förslaget, säger HaV:s generaldirektör Anna Ledin.

Anna Ledin fortsätter:

– Havsplanerna vägleder om den bästa användningen av våra havsområden men beskriver också möjligheter för samexistens i områden med intressekonflikter. Det är ett viktigt underlag när regeringen ska möjliggöra mer havsbaserad vindkraft.

Osäkerheter kvarstår

Den 4 november 2024 meddelade regeringen sitt beslut om att avslå 13 projektansökningar om havsbaserad vindkraft i Östersjön. Detta för att ge försvarsmakten förutsättningar att hantera det förändrade säkerhetsläget. Utifrån regeringsbeslutet bedömer HaV att det i dagsläget saknas förutsättningar för nya energiområden i Egentliga Östersjön. De områden som redan har tillstånd för havsbaserad vindkraft i Östersjön blir dock kvar.

– I dagsläget saknas förutsättningar för samexistens mellan försvar och havsbaserad vindkraft i Östersjön. Om vi ska nå planeringsmålet om 120 TWh kan det innebära ett ökat tryck på att etablera vindkraftsparker i Bottniska viken och Västerhavet, säger Joacim Johannesson som är utredare på HaV.

Utöver försvarsintressen kvarstår även andra osäkerheter, som till exempel handlar om naturvärden och anpassning till yrkesfiske och vintersjöfart. I framtida tillståndsprocesser kommer dessa värden och funktioner i havet prövas mot energiprojekten, vilket troligtvis kommer medföra att alla förslag till energiområden inte byggs ut.

Beskriver påverkan på olika intressen

För att det ska bli lättare att förstå vad förslagen till nya energiområden innebär tar Havs- och vattenmyndigheten även fram en konsekvensbeskrivning. Med text och karta beskrivs vilka områden som är bättre eller sämre lämpade för energiutvinning ur olika perspektiv. På så sätt bidrar konsekvensbeskrivningen till en tydlig och väl underbyggd plan.

– I sin helhet innebär planförslaget ett kraftigt tillskott av förnybar energi som är viktigt för klimatomställningen och övergången till fossilfri energi, säger Jan Schmidtbauer Crona, utredare på HaV.

Ta del av förslaget till ändrade havsplaner och tillhörande konsekvensbeskrivning här: https://www.havochvatten.se/pl...

Fram till dess regeringen beslutat om nya havsplaner gäller de havsplaner som beslutades år 2022.

Om förslaget till havsplan

• Enligt uppdraget från regeringen ska förslaget till havsplan skapa möjlighet för ytterligare 90 TWh utöver de 30 TWh som finns i beslutad plan. Den samlade målbilden är 120 TW
• Den största förändringen, jämfört med nuvarande havsplan, är fler energiområden. Det har även gjorts andra ändringar på grund av nya eller uppdaterade planeringsunderlag.
• Förslaget anger sammanlagt 23 områden för energiutvinning.
• Cirka 26 procent av energiområdenas totala yta återfinns i territorialhavet och 74 procent i ekonomisk zon.
• Samlat utgör förslagen till energiområden ca 6 procent av havsplaneområdenas totala yta.
• Underlagen som ligger till grund för havsplanerna är inte lika detaljerade som de som till exempel tas fram vid en miljöprövning, vilket alltid görs innan en vindkraftsetablering. Framtida prövningar kommer troligtvis medföra att alla förslag till energiområden inte byggs ut.