Pressmeddelande -
Svenska fjällsjöar tydligt påverkade av klimatförändringar
Klimatförändringar påverkar flera av de svenska fjällsjöarna.
Det visar den miljöövervakning som görs i arktiska områden och som presenteras i Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Sötvatten 2013".
- Det går nu att påvisa flera förändringar i vattenkemin med minskade halter av sulfat och fosfor. Vi ser också tecken på biologiska förändringar i vissa fjällsjöar, säger Bertil Håkansson, chef för enheten för miljöövervakning.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV ansvarar sedan 2011 för miljöövervakningen av sjöar, vattendrag, grundvatten och hav. I ”Sötvatten 2013” ges en beskrivning av miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag och vad som görs för att förbättra statusen, bland annat försöken att kartlägga hur klimatförändringar påverkar sjöar i arktiska områden.
- Även om Sverige inte har så stora arktiska landområden i fjällvärlden finns närmare 20 000 sjöar större än ett hektar i den arktiska/alpina regionen och norr om polcirkeln, säger Bertil Håkansson.
Sverige ingår i Convention of Arctic Flora and Fauna, CAFF, en internationell sammanslutning av alla länder som har landområden i den arktiska regionen. CAFF lyder under Arktiska rådet och 2010 startade arbetet med att utveckla ett arktiskt program för övervakning av arktiska sjöar och vattendrag. Sverige och Kanada har lett arbetet inom sötvattengruppen som bland annat tagit fram ett förslag till ramar för ett övervakningsprogram för biologisk mångfald i arktiska sjöar och vattendrag. Willem Goedkoop, forskare vid SLU, och Sveriges representant i gruppen har på uppdrag av HaV och tidigare Naturvårdsverket tagit fram studien om de svenska fjällsjöarna.
- Lufttemperaturen har stigit betydligt i fjällvärlden sedan 1990-talet vilket även påverkat vattentemperaturerna. Uppvärmningen förändrar markprocesser, tillrinning och slutligen fjällsjöarnas vattenkemi och de djur och växter som lever där, säger Willem Goedkoop.
- De största förändringarna vi sett är kemiska. Minskat nedfall av svavel har lett till att halterna av sulfat också har minskat i sjöarna. Det visar sig i höjda pH-värden och att försurningen har minskat i fjällsjöarna. Vi ser också att halterna av fosfor minskar vilket kan få betydelse för exempelvis algproduktion och på sikt kan det även påverka fiskpopulationerna.
De biologiska förandringarna i fjällsjöarna är inte lika tydliga men det går att se vissa förändringar i tre av sjöarna, Jutsajaure, Njalakjaure och Stor Tjulträsk där antalet arter ökar. I Stor Tjulträsk, men aven i Abiskojaure och Pahajarvi ökar försurningskänsliga arter, som till exempel dag- och backsländan.
I ”Sötvatten 2013” ges fler exempel på HaV:s arbete med att se hur Sveriges sjöar påverkas av klimatförändringar. I Vänern och Vättern undersöker forskare utbredningen av kräftdjuren sjösyrsa, vitmärla, pungräka, taggmärla och skorv. Dessa är så kallade glacialrelikta djur som invandrade till Skandinavien under den senaste istiden och i dag finns dessa arter endast i sjöarna Vänern och Vättern.
- De är särskilt intressanta när man undersöker miljöpåverkan eftersom de är känsliga för försurning, övergödning, syrebrist och metallföroreningar. De kräver också låga vattentemperaturer vilket gör att de kan användas för att följa biologiska förändringar i sjöarna som kan orsakas av ett varmare klimat, säger Bertil Håkansson.
"Sötvatten 2013" lyfter också upp flera andra viktiga projekt för att återställa sjöar och vattendrag som drabbats av försurning, igenslammade bottnar och övergödning. Exempelvis försöken att skapa livskraftiga bestånd av tjockskalig målarmussla i tolv sydsvenska åar, bland annat Fyleån, Mörrumsån, Emån, Storån och Svärtaån.
Den långsiktiga miljöövervakningen är grunden för HaV:s arbete i sjöar och vattendrag och Sverige har en lång tradition av att undersöka exempelvis bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi i små och mellanstora vattendrag, så kallade trendstationer. Ett kapitel i rapporten handlar också om hydromorfologi, en nykomling i HaV:s arbete med vattenförvaltning och ett begrepp som blev aktuellt i samband med att EU:s ramdirektiv för vatten infördes. Med hydromorfologi menas hur människans fysiska påverkan på sjöar och vattendrag i sin tur påverkar ekosystemen i vatten.
- I dag är fysisk påverkan, exempelvis kraftverksdammar och utdikning av jordbruksmarker, mycket omfattande och det absolut vanligaste miljöproblemet för våra sjöar och vattendrag om inte kvicksilverhalterna räknas in, säger Johan Kling, utredare på havs- och vattenmiljöenheten på HaV.
Rapporten ”Sötvatten 2013 – om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag” kommer att presenteras i samband med Miljövervakningsdagarna i Tällberg i Dalarna som pågår 2 - 3 oktober. Den går också att ladda ner från HaV:s hemsida.
Här kan du läsa mer om Miljöövervakningsdagarna i Dalarna
För mer information kontakta:
Bertil Håkansson, chef, enheten för miljöövervakning, tfn 010-698 60 14, mobil 072-213 92 59, e-post bertil.hakansson@havochvatten.se
Johan Kling, utredare, havs- och vattenmiljöenheten, tfn 010-698 66 97, mobil 076-538 61 97, e-post johan.kling@havochvatten.se
Willem Goedkoop, professor vid institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet SLU, tfn 018-67 31 12, mobil 0761-402 090, e-post willem.goedkoop@slu.se
Ämnen
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.
Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten.
Bilden får användas för redaktionell återpublicering där HaV och HaVs arbete beskrivs och ett år från pressmeddelandets datum. Användning i kommersiella syften är inte tillåten. I anslutning till publicering skall namn på upphovsman och källa anges.
