Sveriges första havsplaner på samråd: "Havs- och Vattenmyndigheten föreslår hur havet kan användas på ett hållbart sätt"

Nu är det dags för samråd om Havs- och vattenmyndighetens förslag till havsplaner för de tre havsområdena Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken. Samrådet pågår under sex månader, mellan 15 februari och 15 augusti. Planerna beslutas av regeringen senast 2021.

– En havsplan är en strategisk plan med stora drag och med framtidsperspektiv. Vi analyserar genom samverkan de behov som samhället har i dag och om tio till femton år, och föreslår sedan hur vi kan lösa dem så att vi får en hållbar användning av våra hav ur ett helhetsperspektiv även för kommande generationer, säger generaldirektör Jakob Granit.

Havsplanering genomförs för alla EU-hav på nationell nivå och genom internationell samverkan för havsområden som är gränsöverskridande. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har regeringens uppdrag att ta fram förslag till statliga havsplaner som visar hur havet ska användas hållbart, både nu och i framtiden. Sverige ska göra tre havsplaner – en för Västerhavet, en för Östersjön och en för Bottniska viken.

Havsplanerna ska visa statens samlade syn på användning av havet och ska förena näringspolitiska och sociala mål med miljömål. Det är första gången som Sverige tar fram nationella havsplaner.

– Havsplanerna beslutas ytterst av regeringen och blir vägledande för kommuner, regioner, och myndigheter i deras förvaltnings- och planeringsarbete, säger Jakob Granit.

Arbetet med att ta fram förslagen till havsplaner för svenska vatten har pågått tre år. I december 2016 presenterade HaV de första skisserna. Under 2017 hade HaV dialog med över 150 organisationer, kommuner och myndigheter som berörs och fick då många frågor och förbättringsförslag. Flera av dessa finns med i de förslag till havsplaner som skickas ut på samråd till myndigheter, kommuner, regionala organ, bransch- och intresseorganisationer.

– Vi har också samarbeten med Sveriges grannländer runt Östersjön och Västerhavet - Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland - för att diskutera gränsöverskridande frågor, säger Thomas Johansson, chef på enheten för havsplanering på HaV.

Havsplanerna ska börja en nautisk mil ut från baslinjen, vilket är knappt två kilometer utanför strandlinjen eller yttersta skären i skärgårdarna. Havsplanerna täcker största delen av territorialhavet (havsvatten som är en del av Sveriges territorium) och hela den ekonomiska zonen. I större delen av territorialhavet kommer statens havsplaner att överlappa kommunernas översiktsplaner.

– Många olika intressen ska samsas i havet, exempelvis sjöfart, fiske, turism, vindkraft, marina skyddsområden för djur- och växtliv och försvar. Många verksamheter kan fungera tillsammans inom ett område, medan andra kan vara oförenliga, säger Jakob Granit.

– Havsplanerna ska bland annat bidra till att Sve­riges mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 nås. Från HaV:s sida är det därför en strävan att hitta fler områden för vindkraft, utöver de riksintresseanspråk för vindbruk som redan finns i våra havsområden. Det finns en politisk vilja att satsa på förnybar energi samtidigt som vindkraft till havs kan påverka djurlivet eller verksamheter som yrkesfiske, försvar och sjöfart, säger Jakob Granit.

En annan fråga i planeringen är behov av områden för sandutvinning för att bland annat kunna möta klimatförändringar och motverka stranderosion längs våra kuster. I de tidigare skisserna till havsplaner fanns inte särskilda områden utpekade eftersom det saknades underlag. Nu redovisar HaV flera områden som kan vara möjliga för sandutvinning där den inte riskerar att skada eller störa de livsmiljöer eller arter som ska skyddas i området.

Nytt är också att förslagen till havsplaner anger ett antal områden som tänkta så kallade klimat-tillflykter (också kallade klimatrefugier), det vill säga områden som kan behöva särskilt skydd för att bevara viktiga växter och djur. Exempelvis finns ett sådana områden i Hanöbukten och på Midsjöbankarna söder om Gotland.

En annan fråga det kan bli diskussion om är att oljespill från sjöfart i Östersjön har en negativ påverkan på bland annat popu­lationen av alfågel. I de tidigare skisserna till havsplaner hade HaV med förslag på att styra om fartygstrafik som ett alternativ. I förslaget som skickas ut på samråd anger havsplanen istället ”användning utredning sjöfart” i ett större område.

– Eventuella ändringar i någon del av trafiksystemet är komplext och kan få konsekvenser i andra delar av systemet, dessutom krävs internationella överenskommelser. Problematiken behöver utredas vidare, säger Thomas Johansson.

Samrådet om förslaget till havsplaner sker nationellt, regionalt och med grannländer. HaV ordnar ett antal möten med representanter för olika grupper under våren. Allmänheten är välkommen att ge förslag på förbättringar av förslagen till havsplaner och HaV vill att synpunkter lämnas skriftligt senast 15 augusti. I början av 2019 påbörjar HaV en granskning om förslaget till havsplaner, vilket är det sista steget att få in synpunkter innan förslaget lämnas till regeringen hösten 2019.

Länk till HaV:s förslag till havsplaner för Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken

Läs mer om samrådet kring förslagen till havsplaner

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten, HaV

Thomas Johansson, chef, enheten för havsplanering och maritima frågor, tfn 010-698 60 19, mobil 072-213 90 06, e-post thomas.johansson@havochvatten.se

Björn Sjöberg, chef, avdelningen för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 60 08, mobil 070-819 94 62, e-post bjorn.sjoberg@havochvatten.se

Joacim Johannesson, utredare, enheten för havsplanering, tfn 010-698 61 51, mobil 070-253 03 81, e-post joacim.johannesson@havochvatten.se

Jakob Granit, generaldirektör, tfn 010-6986001, mobil 073-7078536, e-post jakob.granit@havochvatten.se