Syrefria bottnar i Östersjön oroar HaV

Utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön var under 2011 rekordstor och läget försämrades under 2012.
Det visar färska siffror från SMHI, som regelbundet undersöker syrehalten.

- Situationen är värre än någonsin, i dag omfattar syrebristen nästan 20 procent av Egentliga Östersjöns bottnar, det är väldigt alarmerande, säger Bertil Håkansson, chef för havsförvaltningsenheten vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Statens meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har undersökt syrehalten i Östersjön sedan 1960-talet. Deras mätningar visar att utbredningen av döda bottnar i Egentliga Östersjön har i snitt ökat från 5 till 15 procent under 2000-talet. Områden som är påverkade av syrebrist har också ökat, från 22 till 28 procent. Egentliga Östersjön sträcker sig från Ålands hav till de danska sunden.

Under 2011 var cirka 20 procent av bottnarna i Östersjön påverkade av syrefria förhållanden, vilket är det högsta som noterats sedan 60-talet. Preliminära siffror för 2012 visar att syrebristen fortsätter.

- Det här påverkar näringsbalansen i Östersjön, det marina livets utbredning och syresituationen kan försämra ekosystemets möjlighet att leverera tjänster till samhället, säger Bertil Håkansson.

Syre är en av de viktigaste gaserna i havet eftersom syre är nödvändigt för allt högre liv. Men i områden med dålig vattenomsättning och stor tillförsel av näringsämnen kan syret helt ta slut. Redan vid syrgashalter på 3,5 ml per liter vatten påverkas många arter och kring 2 ml per liter dör eller flyr många arter från området.

- Fiskarter har olika tolerans mot låga syrekoncentrationer i vattnet, först försvinner de mest känsliga arterna som torsk, vitling och rödspotta. På 60-talet fanns exempelvis torsk ända upp i Bottenhavet men i dag fiskas torsk främst i de södra delarna, exempelvis öster om Bornholmsbassängen, säger Bertil Håkansson.

För att torsken ska kunna föröka sig krävs en tillräckligt hög salt- och syrehalt i vattnet, äggen behöver flyta i vattenmassan under en period tills ynglen utvecklats. Syrehalten måste därför ligga på minst två ml/liter vatten men helst ända upp mot åtta ml/liter för att fortplantningen ska fungera så bra som möjligt.

- Området öster om Bornholm är den viktigaste lekplatsen för Östersjötorsken. Ofta har djupvattnen där rätt salthalt för att torskäggen ska kunna flyta men syrebrist gör att torskens fortplantning ändå drabbas hårt, säger Bertil Håkansson.

Sedan 1940-talet har tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor till Egentliga Östersjön flerdubblats, vilket bland annat lett till ökande algblomningar. I dag tillförs drygt 30 000 ton fosfor och omkring 850 000 ton kväve varje år. Även om utsläppen från länderna runt Östersjön minskat de senaste decennierna måste mer göras för att ytterligare minska utsläppen.

- Om vi ska kunna uppnå god miljöstatus i Östersjön måste utsläppen av kväve och fosfor minska. Jordbruket står för den största delen men dålig rening av vatten från enskilda avlopp bidrar också starkt till övergödningen, säger Bertil Håkansson.

Länderna inom Helsingforskonventionen, Helcom, kom 2007 överens om en gemensam handlingsplan för Östersjöns miljö, bland annat hur övergödningen ska stoppas. Målet är att uppnå god ekologisk status år 2021, bland annat att minska tillförseln av kväve med cirka 100 000 ton per år.

Under 2013 ska räddningsplanen för Östersjön omförhandlas och då ingår nya rekommendationer för hur mycket tillförseln av kväve och fosfor ska minskas, totalt och från varje land. I oktober samlas miljöministrarna i Helcomländerna (Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige) i Köpenhamn för att ta beslut om vilka rekommendationer som ska gälla.

Nyligen hölls ett seminarium i riksdagen om ”Östersjöns återställande”, där bland andra HaV, LRF, WWF och forskare från Stockholms universitet deltog.
Läs SMHI:s pressmeddelande

Här kan du läsa SMHI:s rapport om syremätningarna i Östersjön

Här kan du läsa mer om Helcoms arbete i Östersjön

Här kan du läsa mer om seminariet "Östersjöns återställande"

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Bertil Håkansson, chef, enheten för havsförvaltning, tfn 010-698 60 14, mobil 072-213 92 59, e-post: bertil.hakansson@havochvatten.se