Tre miljoner kronor till att mäta hur skogsbranden påverkar vattenmiljön

De frågorna hoppas Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU,  och Länsstyrelsen i Västmanland få svar på.

Totalt satsar HaV nu tre miljoner kronor på miljöövervakning av vatten i det brandskadade området.

Skogsbranden i Västmanland bröt ut 31 juli på ett kalhygge i sydvästra delen av Sala kommun. Det är den största skogsbranden i Sverige sedan åtminstone 1950-talet och cirka 13 800 hektar skog förstördes, ungefär 25 byggnader brann ned eller brandskadades och branden krävde ett liv.

I området finns flera våtmarker och redan före branden gjordes regelbundna mätningar av exempelvis fosfor och kväve i Gärrsjöbäcken och Märrsjön inom ramen för den svenska miljöövervakningen.

HaV har nu gett SLU i uppdrag att, i samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands län, titta närmare på hur sjöar och vattendrag i brandområdet påverkas. Projektet ska pågå i tre år och HaV anslår totalt tre miljoner kronor.

- Vi ökar antalet prover i Gärrsjöbäcken och Märrsjön och kommer också att göra mätningar på flera andra ställen. Vi vet ännu inte var vattenmiljön är mest påverkad och vill studera hur påverkan varierar i landskapet och tar därför prover i flera vattendrag i både de östra och västra delarna av brandområdet, säger Stephan Köhler, professor i miljögeokemi vid SLU och ansvarig för mätningarna.

- Utan den skyddande växtligheten kan det yttersta markskiktet samt de bundna ämnen som finns där spolas bort till vattendragen. Vi kommer därför att mäta partiklar, grumligheten, humus, försurande ämnen och halter av metaller i vattnet, exempelvis aluminium, bly och koppar som alla kan lakas ut under sura förhållanden. Erfarenheterna visar att de största miljöeffekterna uppstår under den första tiden efter branden och därför är det viktigt att starta mätningarna så fort som möjligt.

Det är fortfarande väldigt torrt i området och svårt att hitta rinnande vatten. Stora mängder regn behövs för att marken ska kunna återhämta sig och först när vattnet åter börjar stiga i bäckarna kan de första miljöeffekterna på vattnet i området märkas, det är då man kan få ett ökat läckage av partiklar, metaller, näringsämnen och försurande ämnen.

- Vi har i dag för lite kunskap för att kunna förutsäga effekterna på vattenmiljöerna av en skogsbrand. Resultaten från de här mätningarna är viktiga för att veta hur vi ska agera i brandområdet i Västmanland och vid framtida bränder. Målet är att bygga upp en kunskapsbank kring effekterna av skogsbränder, säger Kristina Samuelsson på HaV.

I projektet ingår också att titta på hur och om branden har påverkat organismerna i sjöar och vattendrag och hur fort de återhämtar sig i så fall. Det är känt att många vattenlevande organismer tål kortvariga förändringar i vattenkemin. Däremot kan långvariga förändringar av exempelvis syrehalt, lågt pH och sämre ljusförhållanden i vattnet leda till att vissa grupper av organismer kan blir utslagna medan andra gynnas och att återhämtningen därför dröjer.

- Vi förväntar oss generellt en stor variation i effekterna eftersom brandens intensitet och andelen våtmarker skiljer sig stort mellan bäckarna. Vi tror också att vi får se både positiva och negativa effekter på vattenmiljöerna, säger Stephan Köhler.

Här kan du läsa HaV:s rapport om miljöövervakning av sjöar och vattendrag 

Läs mer om miljöövervakning av sjöar och vattendrag på SLU:s hemsida

Mer om branden på Länsstyrelsen i Västmanlands läns hemsida

För mer information kontakta:

Stephan Köhler, Institutionen för vatten och miljö på SLU, tfn 072- 216 47 61, e-post stephan.kohler@slu.se

Kristina Samuelsson, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 61 23, mobil 076-538 60 70, e-post kristina.samuelsson@havochvatten.se