Stopp för ålfiske i havet oktober till mars

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beslutar nu att allt fiske efter ål i havet stoppas under perioden första oktober 2023 till sista mars 2024. Detta efter en remissrunda om en ny EU-bestämmelse som rör ålförvaltningen.

Stoppet införs när ålvandringen är som störst genom Öresund. En stor del av den ål som vandrar ut från Östersjöområdet för att leka, vandrar just genom Öresund. Ålen får då bättre förutsättningar att fortsätta sin resa.

– Valet av period innebär att fångsterna av blankål i Öresund nära nog upphör. Det innebär att den blankål som utvandrar från Östersjön genom Öresund skyddas, säger Inger Dahlgren, chef HaV:s fiskeregleringsenhet.

Baseras på samlad bedömning

Beslutet baseras på en samlad bedömning av en rad ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer. HaV har framförallt tagit hänsyn till att den ål som vandrar ut genom Öresund ska kunna ges förutsättningar att bidra till reproduktionen liksom att ett begränsat fiske kan fortgå.

Minskat drygt 90 procent

För att skydda ålen på ett systematiskt och långsiktigt sätt har Sverige en nationell ålförvaltningsplan som EU har godkänt. Den innebär bland annat att allt fritidsfiske förbjöds 2007, vilket Sverige var först med. Med EUs ålförvaltning kommer nu också alla EU-länder att behöva stoppa fritidsfisket. I Sverige förnyas inte heller ålfisketillstånd för yrkesmässigt fiske sedan 2009. Redskapsbegränsningar har införts liksom en begränsning av antalet fiskedagar. 2012 infördes också ett ålfiskeförbud på Västkusten och årliga stopperioder har införts sedan 2018. Sammantaget har de svenska fångsterna av ål i havet minskat med 94 procent sedan 2006.

Omfattande åtgärder

Omfattande åtgärder för att minska fiskets påverkan har vidtagits och antalet personer med tillstånd att fiska ål i havet har minskat med över 70 procent från 2006.

– Eftersom vi inte ger nya tillstånd förväntar vi oss en betydande minskning under kommande år, såvida beståndet inte återhämtar sig och Sverige kan ha ett begränsat fiske, säger Mats Svensson, chef HaV:s havsförvaltningsavdelning.

HaV har även tagit hänsyn till de åtgärder som vidtagits inom ramen för den nationella ålförvaltningsplanen och EUs ålförvaltning i sin helhet.

Stärkt fiskerikontroll

HaV har även sett behov av att stärka fiskerikontrollen som en del av förvaltningsplanen. Yrkesfiskare måste därför förhandsanmäla sina landningar av ål. De måste också ange positionerna för de sumpar där ålarna förvaras innan landning.

– Det gör det möjligt för fiskerikontrollen att genom stickprov verifiera hur mycket ål som landas och att de minimått som finns för ål efterlevs. Det är också viktigt att kunna kontrollera att de som fiskar verkligen har tillstånd att fiska ål, säger Inger Dahlgren.

Hög dödlighet i vattenkraftverken

Nationellt ligger vi långt ifrån det uppsatta målet i ålförvaltningsplanen om att minska påverkan från turbinrelaterad dödlighet i vattenkraftverk. Därför behöver det långsiktiga åtgärdsarbetet som behandlar påverkan från vattenkraft, fortsätta och utvecklas. Inte minst rör det arbetet med omprövning av vattenkraft enligt den nationella planen för att ge vattenkraften moderna miljövillkor, NAP.

Frivilligt program

Det är viktigt att frågorna som gäller ål tas om hand i samverkan inför de kommande domstolsprövningarna om att miljöanpassa vattenkraften. HaV har fått ett regeringsuppdrag om att inrätta ett frivilligt program för uppköp av ålfiskefångster för nedtransport och utsättning av blankål nedströms kraftverk.

– Vi ger också i uppdrag till SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, att undersöka hur effektivt detta blir, säger Mats Svensson.

Översyn av nationell ålförvaltningsplan

Den nationella ålförvaltningsplanen, som antogs 2009, vilar på fyra åtgärdsområden: minska fiskets påverkan, minska turbindödligheten, förbättrad kontroll och tillsyn samt stödutsättningar av ålyngel.

– Mot bakgrund av att ny kunskap har tillkommit sedan 2009 och att arbetet med omprövning av vattenkraftens miljövillkor har inletts, bedömer vi att den nationella ålförvaltningsplanen bör ses över, säger Mats Svensson.

Fakta: Europeiska ålen akut hotad

Mängden glasål (ålyngel) som når Europas kust varje år har under de senaste femtio åren minskat. Minskningen i Nordsjön är 99 procent och för övriga Europa 92 procent, enligt det Internationella havsforskningsrådets, ICES, årliga bedömningar. Siffran ligger fortfarande på en kritiskt låg nivå, mycket långt ifrån nivåer som indikerar ett hållbart bestånd. Ålen är bedömd som Akut hotad av globala naturvårdsunionen (IUCN).

Den europeiska ålen utgör ett bestånd och förvaltas därför genom gemensamma bestämmelser inom EU. Genom dessa bestämmelser har varje land ett ansvar att ta fram och genomföra nationella åtgärder för att ålbeståndet ska återhämta sig på lång sikt.

För mer information, kontakta:

Inger Dahlgren, chef HaV:s fiskeregleringsenhet. Tel 010-698 60 20, inger.dahlgren@havochvatten.se

Mats Svensson, chef HaV:s havsförvaltningsavdelning. Tel 010-698 63 74, mats.svensson@havochvatten.se