Den 23 september 2024 är det hummerpremiär och många oerfarna fiskare ska ut på havet och pröva lyckan för första gången. Men det finns en baksida. Varje år går mer än 4 000 hummerburar förlorade längs den svenska västkusten. Väl förlorade kan de fortsätta att "spökfiska" under lång tid. Från och med 2023 krävs det rymningshål i tinorna för att minska risken för att de fortsätter spökfiska.
Den 2 augusti träder EU-förbud i kraft för den invasiva dammväxten mussleblomma (Pistia stratiotes), afrikansk klogroda (Xenopus laevis) och fisken mummichog (Fundulus heteroclitus).
Förbudet innebär att det från den 2 augusti inte längre är tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp eller transportera arterna. Man får inte heller släppa ut eller sprida dem i naturen.
Ingen av de här arterna f
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har beslutat att lämna ett extra bidrag till Länsstyrelserna med drygt 22 000 000 kronor för kalkning, restaurering och åtgärder mot invasiva arter.
90 procent av de 468 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet. Ungefär 74 procent av EU-baden har fått klassificeringen utmärkt badvattenkvalitet. Det visar Havs- och vattenmyndighetens (HaV) rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2024”.
En dimmig februaridag 1957 sjönk tyska lastfartyget Harburg, bara några hundra meter utanför Lidingö. Vraket kan ha stora mängder olja kvar i tankarna. Nu startar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetet med att få upp oljan.
Förslaget till ändrade havsplaner som skapar förutsättningar för havsbaserad vindkraft kan bli en viktig del i klimatomställningen. Samtidigt ställs stora krav på hänsyn till de intressen som redan finns i havet. Nu önskar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, få in synpunkter på havsplanerna innan de skickas till regeringen för beslut.
Satsningen LEVA – lokalt engagemang för vatten har sedan 2018 utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt med lokal åtgärdssamordning. Tusentals jordbrukare har fått information och hjälp att genomföra åtgärder mot övergödning, alltifrån strukturkalkning till våtmarker. Häng med på vad som hänt under dessa sex år.
Vid provtagning av småkryp i Vätterns strandzon påträffades Större rovmärla för första gången i Sverige och Norden. Enligt den svenska riskklassificeringen av främmande arter placerar den sig i den högsta riskklassen. Det lilla kräftdjuret har orsakat stora problem på kontinenten och i Storbritannien då den konkurrerar ut inhemska arter.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beslutar nu att allt fiske efter ål i havet stoppas under perioden första oktober 2023 till sista mars 2024. Detta efter en remissrunda om en ny EU-bestämmelse som rör ålförvaltningen. Stoppet införs när ålvandringen är som störst genom Öresund. En stor del av den ål som vandrar ut från Östersjöområdet för att leka, vandrar just genom Öresund.
Tankfartyget Rone, som sjönk i dåligt väder vintern 1981, ska nu tömmas på drygt 200 000 liter tjockolja. Vraket ligger på 98 meters djup, 28 km väster om Gotland. Operationen startar 22 september. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som finansierar arbetet, klassar vraket som ett Sveriges fem mest miljöfarliga.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår att 10 procent av Sveriges havsområden värnas ytterligare i form av fiskeregleringar i befintliga marina skyddade områden i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Det handlar om att skydda de värden som områdena inrättats för att bevara, till exempel koraller, fiskar, sjöfåglar och tumlare, som det bara finns runt 500 kvar av i Östersjön.
Nu införs nya regler i Skagerrak och Kattegatt som innebär att mer selektiva fiskeredskap ska användas vid trålning efter kräfta och fisk. Det ska minska trycket på de hårt utsatta torskbestånden.
På mötet ”Economics of Oceans” i Washington den 3-4 december träffas amerikanska och svenska beslutsfattare för att ta upp tekniklösningar och miljön i haven. Arrangörer är Havs- och vattenmyndigheten (HaV), miljödepartementet och svenska ambassaden i USA. - Intresset är stort i både Sverige och USA för samarbete inom marin teknik, havsplanering och övergödningsfrågor, säger Catarina Hedar på HaV.
Över landet har flera lokala vattenvårdsprojekt dragit igång. För att inte miljöåtgärderna ska tappa fart vill Havs- och vattenmyndigheten att regeringens anslag för åtgärder för havs- och vattenmiljö ska ligga kvar på dagens nivå, cirka 740 miljoner kronor.
Närmare 95 miljoner kronor. Så mycket pengar har Havs- och vattenmyndigheten beslutat att i år dela ut till länsstyrelserna för att finansiera lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt. Summan är ungefär fem miljoner större än förra året. Anslaget är populärt, men framtiden för dessa populära pengar är osäker.
Havs- och vattenmyndigheten har fattat beslut om bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag. Totalt går 198 miljoner från havs- och vattenmiljöanslaget till åtgärder för att motverka de negativa effekterna av försurning. En minskning med 10 miljoner kronor, vilket är 5 procent mindre jämfört med föregående år.
Den 24 oktober öppnar BONUS Forum 2011, en konferens arrangerad av EU:s forsknings- och utvecklingsprogram för Östersjön. 16 tvärvetenskapliga och multinationella forskningsprojekt ska rapportera sina resultat till beslutsfattare och andra intressenter. Svenska forskare leder eller deltar i ett flertal av projekten.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden