Unik rapport: Åtgärder mot övergödningen i Östersjön ger stora vinster

Det visar en rapport från internationella forskarnätverket BalticSTERN.

-  Det är första gången som det har gjorts en miljöekonomisk analys om en internationell överenskommelse, som rör ett så pass stort antal länder. Det gör rapporten unik, säger Mats Svensson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Östersjön är det största havet med bräckt vatten i världen, med en blandning av salt havsvatten från Nordsjön och sötvatten från nederbörd och floder. Det är ett ekologiskt unikt hav, men också sårbart för miljöpåverkan som övergödning, överfiske, miljögifter, marint avfall och risk för oljeutsläpp.

BalticSTERN genomförde under 2010 och 2011 en stor studie i nio länder runt Östersjön där cirka 10 000 personer intervjuades. Många var oroliga över tillståndet i havet med ökande algblomningar, överfiske, oljeutsläpp, gifter, skräp, syrefria bottnar och skador på djur och växter. Störst var oron i Finland, Estland, Sverige och de ryska kustområdena.

Invånarna runt Östersjön var också villiga att betala för ett friskare hav, totalt cirka 35 miljarder kronor per år. Svenskar är villiga att betala 7,5 miljarder per år.

- Det visar att människor är oroade för miljön och tar frågan på största allvar. Det innebär också att information om läget i Östersjön har nått människor, säger Mats Svensson, tf chef på enheten för analys och forskning vid HaV.

Forskarna i BalticSTERN har nu även räknat på vad det skulle kosta att åtgärda problemen utifrån handlingsplanen för Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan, BSAP) som säger att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021.

Enligt forskarna skulle det kosta 26 miljarder kronor per år att uppnå BSAP:s mål om varje land når sina mål för utsläpp så kostnadseffektivt som möjligt.

Om resurserna istället satsas där de gör störst nytta så blir det, enligt forskarna, betydligt billigare och går snabbare att nå de gemensamma målen. Den totala kostnaden skulle då hamna på cirka 21 miljarder kronor, för Sveriges del tre miljarder kronor.

-  En sådan lösning innebär bi- eller multilaterala avtal. HaV tycker det är positivt att man tar fram kostnadseffektiva lösningar. Frågan om att förbättra miljötillståndet i Östersjön brådskar och vi måste samarbeta, säger Mats Svensson.

-  HaV är med och finansierar BalticSTERN-rapporten. Vi hoppas nu kunna sprida den effektivt till alla som berörs av Östersjöfrågor.

Skillnaden mellan det som invånarna är beredda att betala och de beräknade kostnaderna för åtgärder kallas ”välfärdsvinst” i rapporten. Totalt skulle denna bli mellan 9 och 14 miljarder per år för alla Östersjöbor, cirka 4,5 miljarder per år för svenskar.

Forskarna i BalticSTERN menar att åtgärder vid reningsverk, minskad användning av gödsel, fosforfällor inom jordbruket, förbud mot fosfater i rengöringsmedel och våtmarker för att minska kväveläckaget till havet är mest kostnadseffektiva och de som gör störst nytta.

-  Övergödningen är den viktigaste frågan, men även den obalans i de ekosystem som finns i Östersjön. Vi måste titta på vilka medel vi kan använda för att minska konstgödselanvändningen, och andra åtgärder som kan minska tillflödet av kväve och fosfor till våra sjöar och vattendrag, och därmed till haven, säger Mats Svensson.

BalticSTERN är ett internationellt forskarnätverk med partners i samtliga Östersjöländer. BalticSTERN Sekretariatet vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet, är finansierat av Havs- och vattenmyndigheten.

Länk till rapporten

Här kan du läsa en svensk sammanfattning av rapporten

Länk till BalticSTERNS pressmeddelande

Länk till BalticSTERNS hemsida

Läs mer om övergödningen i Östersjön

För mer information kontakta havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Mats Svensson, tf chef enheten för analys och forskning, tfn 010-698 63 74, mobil 072-717 24 31, e-post mats.svensson@havochvatten.se