Bättre badvatten i EU - men fler svenska bad med "dålig" badvattenkvalitet

EU:s badvatten har blivit bättre. Det visar den årliga rapport som EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA) publicerar i dag.

- 95 procent av de större badplatserna i EU får betyget ”tillfredsställande" på badvattenkvaliteten, det vill säga att de godkändes enligt EU:s klassificering. Det är en ökning med en procentenhet, säger Katarina Vartia på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Årets rapport ”European bathing water quality in 2014” är en sammanställning av provtagningar som gjorts under åren 2011-2014. Mer än 21 000 EU-bad inom EU, Schweiz och Albanien har jämförts..

EU-baden får betyget "utmärkt", "bra", "tillfredsställande" eller "dålig" beroende på nivåerna av bakterier i badvattnetEnligt EU:s badvattendirektiv ska alla större bad ha åtminstone ”tillfredsställande” kvalitet senast vid slutet av 2015 års badsäsong.

- I Sverige definieras badplatser med cirka 200 badande per dag som EU-bad. Vi har 444 stycken svenska EU-bad, vilket motsvarar 2,1 procent av alla EU-bad, säger Katarina Vartia, utredare på enheten för havs- och vattenförvaltning på HaV.

1,9 procent av alla EU-bad har ”dålig” badvattenkvalitet, enligt rapporten. Alla badplatser i Cypern, Luxemburg och Malta hade ”utmärkt” badvattenkvalitet. Där efter följde Grekland (97 procent), Kroatien (94 procent) och Tyskland (90 procent). I Sverige är andelen EU-bad med ”utmärkt” badvattenkvalitet 56 procent

- Enligt rapporten har vi 16 badplatser i Sverige med ”dålig” badvattenkvalitet. Det är en ökning jämfört med 2013 års rapport där sju svenska EU-bad fick den klassificeringen, säger Katarina Vartia

EU:s klassificering utgår från om proverna innehåller bakterierna Escherichia coli och intestinala enterokocker då dessa kan tyda på förekomst av avföring i vattnet. Bad med ”dålig” badvattenkvalitet har vid ett eller flera tillfällen under 2011-2014 haft förhöjda värden av en eller båda dessa bakterier. Vid dessa EU-bad ska besökarna avrådas från bad. Det ska även finnas information om orsaken och vad som görs för att åtgärda problemet.

- Det finns ingen enkel förklaring till varför fler svenska EU-bad fårklassificeringen ”dålig” i årets rapport. Anledningarna till förhöjda värden är styrda av lokala förutsättningar, säger Katarina Vartia.

- Det kan bero på ytavrinning efter regn, fåglar, bräddning av kommunernas avloppsreningsverk, dåligt fungerade enskilda avlopp men också vi badande. Sommaren 2014 var en varm och fin sommar där många badade, vilket också kan påverka vattenkvalitén.

Sedan 2012 skyltas EU-bad för att informera allmänheten om badvattnets kvalitet. Kommunerna ansvarar för skyltningen och för provtagningarna av badvattnet. Kommunerna rapporterar in all information till Folkhälsomyndigheten som, på uppdrag av HaV, sammanställer och rapporterar in resultaten till EU.

- HaV:s roll är att vägleda kommunerna i arbetet med förvaltning av EU-baden så att det görs enligt EU:s regler och svensk lag. Kommunen ansvarar för att ta reda på orsaken och informera om vad som görs för att åtgärda problemet.

När provtagningsresultaten under en hel säsong visar att problemet har åtgärdats görs en ny klassificering, säger Katarina Vartia.

Enligt badvattendirektivet krävs provresultat från över fyra efter varandra följande år för att kunna bedöma badvattenkvaliteten. Om det ännu inte gått fyra år kan bedömning inte göras. Detsamma gäller för de EU-bad där man inte tagit rätt antal prover under de senaste fyra åren. Enligt rapporten kunde 19,8 procent av de svenska EU-baden inte klassificeras under 2014.

- Det är självklart inte bra att nästan var femte av Sveriges EU-bad inte fått någon klassificering av EU. Det betyder inte att dessa bad har dålig badvattenkvalitet, oftast handlar det om att kommunerna inte tagit proverna korrekt. Vi arbetar därför med en egen nationell bedömning av dessa bad, säger Katarina Vartia.

Det finns ingen speciell skylt för EU-bad som inte kunnat klassificeras. Kommunen får i stället informera de badande om vattenkvaliteten på annat sätt. Undantaget ärom ett vattenprov som tas under badsäsongen visar på höga bakteriehalter. Då ska kommunen avråda från bad till dess att ett nytt vattenprov visar att faran är över.

Om du vill veta mer om en specifik badplats kan du hitta information här eller kontakta din kommun.

Sammanfattning av rapporten ”European bathing water quality in 2014”:

• 83 procent nådde det högsta kravet (utmärkt)
• 95 procent nådde minimikraven (tillfredsställande, bra eller utmärkt).
• Mindre än 2 procent nådde inte minimikraven (dålig)
• Länder med störst antal EU-bad med dålig kvalitet var Italien (107), Frankrike (105) och Spanien (67). Länder med störst andel EU-bad med dålig kvalitet var Estland (5,6 procent), Irland (5,1 procent), Nederländerna (4,9 procent) och Sverige (3,6 procent)

Europeiska miljöbyrån , EEA och EU-kommissionens bedömning av Sverige:

• 444 stycken EU-bad
• 345 stycken hade tillräcklig provtagning
• 340 stycken (76,6 procent) nådde minimikraven (tillfredsställande, bra eller utmärkt).
• 249 stycken (56,1 procent) nådde det högsta kravet (utmärkt)
• 16 stycken (3,6 procent) nådde inte minimikraven (dålig eller felaktig provtagning)
• 88 stycken (19,8 procent) fick ingen klassificering på grund av inte fullständig provtagning

Länk till pressmeddelande från EEA

Länk till EU-kommissionens badvattensida

Länk till EEA:s hemsida

Länk till Iinteraktiv karta från EEA

Länk till film från EU kommissionär Vella

För mer information kontakta Havs- och vattenmyndigheten

Kontaktperson Katarina Vartia, utredare på enheten för havs- och vattenförvaltning, tfn 010-698 66 01, mobil 076-538 62 01, e-post katarina.vartia@havochvatten.se