Flytande städer, koldioxidlagring och vattenbruk. Det är några tänkbara nya industrier/aktiviteter som kan äga rum på internationellt vatten i framtiden, om 30-50 år. Tillsammans med att strategisk miljöbedömning kan vara ett användbart verktyg är detta en del av slutsatserna som Anthesis drar i en rapport de sammanställt på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten inför pågående förhandlingar i FN.
En ny rapport sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-18. Rapporten tar avstamp i art- och habitatdirektivet och visar att den globala trenden av nedgång i biologisk mångfald även gäller livsmiljöerna i svenska havsområden. Ett välmående Sverige är beroende av en livskraftig havsmiljö – fler åtgärder behövs för att vända utvecklingen i haven.
Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Syrefria havsbottnar, klimatförändringar, miljögifter och andra förändringar i havsmiljön kan göra det svårare för torsken att återhämta sig även om fisket efter torsk begränsas. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag av regeringen, åtgärder för att skydda och förbättra tillståndet för torsken.
Har du sett något ovanligt vid havet? Undrar du över något i kustmiljön? Länsstyrelsernas marina informationscentraler vid kustområdena svarar på frågor och tar gärna emot dina observationer.
Myndigheter och andra aktörer samverkar nu för att få hjälp från allmänheten med att minska spridningen av invasiva främmande arter. Arter som inte tidigare varit något stort problem har börjat sprida sig, bland annat på grund av klimatförändringarna. Det ökar hotet mot den biologiska mångfalden och kan orsaka stora samhällskostnader.
En rad nya regler för fiske av signalkräfta gäller från den 1 juli. – I grund och botten handlar det om att vi vill hindra spridning av signalkräftan, som är en invasiv främmande art. Samtidigt ger vi möjligheter att fiska den i vissa vatten där riskerna för spridning till flodkräftvatten bedöms som låga, säger Sofia Brockmark, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Flodpärlmusslan kan bli upp till 250 år och har tidigare fiskats för pärlornas skull. Nu är den utrotningshotad. Ett åtgärdsprogram, nyligen beslutat av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), ska säkerställa ett livskraftigt bestånd av musslan i Sverige.
Den kan bli upp till 250 år. Den har tidigare fiskats för sina pärlor. Den är också en så kallad indikator- och paraplyart som visar på friska vattendrag där även andra arter trivs. Nu är flodpärlmusslan starkt hotad. Michael Diemer, utredare på HaV, har varit med och jobbat fram ett åtgärdsprogram som förhoppningsvis ska hjälpa den lilla mollusken att leva vidare.
1 juni uppdaterades reglerna för det yrkesmässiga laxfisket i Bottenviken och direkt anknytande sötvattensområden. Förhandsanmälan av fångst, separat vittjning av fällor och positionsuppgifter ska minska risken att för mycket lax tas upp.
I haven utanför Sverige finns mängder av kemiska stridsmedel som dumpades efter andra världskriget. Analyser av fisk och skaldjur visar nu att halterna av stridsmedlen är låga. Det är Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som har tagit initiativ till provtagningen.
Drygt 90 procent av de 438 svenska EU-baden har tillfredsställande, bra eller utmärkt badvattenkvalitet. Antalet bad med klassificeringen utmärkt har ökat något. Det visar Havs- och vattenmyndighetens och Folkhälsomyndighetens rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2020”.
Efter ett år med nätverkande har de 20 åtgärdssamordnarna inom LEVA knutit många viktiga kontakter och fått ett fint mottagande av lantbrukare och andra i sina lokala avrinningsområden. Under LEVA:s första år har de också hunnit genomföra ett antal åtgärder och fler är på gång.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden
