Drygt 90 procent av de 438 svenska EU-baden har tillfredsställande, bra eller utmärkt badvattenkvalitet. Antalet bad med klassificeringen utmärkt har ökat något. Det visar Havs- och vattenmyndighetens och Folkhälsomyndighetens rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2020”.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inför förbud för fiske efter ål i svenska havsområden. Förbudsperioden gäller från 1 november 2020 till 31 januari 2021. Myndigheten inför också åtgärder för att stärka fiskerikontrollen av ålfisket.
Nu införs nya regler i Skagerrak och Kattegatt som innebär att mer selektiva fiskeredskap ska användas vid trålning efter kräfta och fisk. Det ska minska trycket på de hårt utsatta torskbestånden.
Den sista december 2024 kan ett producentansvar för tillverkare av fiskeredskap som innehåller plast bli verklighet. Ett regelförslag, utarbetat av Havs- och vattenmyndigheten, ligger nu hos regeringen. Syftet med förslaget är att förebygga och minska risken att fiskeredskap som innehåller plast, inverkar negativt på miljön, särskilt vattenmiljön, och människors hälsa.
Projekt som rör kalkning, fiskevård, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och skydd av hotade arter får i år dela på totalt 437 miljoner kronor. Det är Havs- och vattenmyndigheten som fördelar stödet till länsstyrelserna runt om i landet. I år sker en extra satsning på lokala vattenvårdsprojekt och fiskevård.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 58 miljoner kronor till länsstyrelserna som i sin tur stöttar lokala miljöprojekt. Syftet är att säkra bättre vattenhushållning och ge bättre tillgång till dricksvatten. Torka och vattenbrist har ställt till med stora problem på många håll i landet på senare år. Gotland, Blekinge, Skåne och Kalmar län är regioner som har drabbats hårdast av torkan.
Havsnejonögat har kallats ett urtidsdjur, ett levande fossil. Men människans påverkan på dess levnadsmiljö och brist på stora bytesfiskar (den lever som vuxen som parasit) har gjort att arten riskerar att försvinna helt från svenska vatten. Havs- och vattenmyndigheten har nu beslutat om ett åtgärdsprogram för hotade arter med fokus på havsnejonögat. Länsstyrelserna koordinerar programmet.
2020 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön fattades den 16-17 december i Bryssel. Kvoterna sattes i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, försiktighetsansatsen och fleråriga planer. Till exempel för havskräfta, kolja, gråsej, kummel och rödspätta i Skagerrak och Kattegatt. Selektiviteten förbättras därmed i Kattegatt utifrån den stränga beståndssituationen för torsken.
I dag lämnar Havs- och vattenmyndigheten förslag till havsplaner till regeringen. Det är första gången Sverige gör statliga havsplaner. När regeringen har beslutat havsplanerna kommer planerna att vägleda myndigheter, kommuner och domstolar om hur havet bäst kan användas på olika platser. Även företag får vägledning av planerna. Mer än 150 organisationer har deltagit i arbetet.
HaV skärper reglerna för signalkräfta, ett krav enligt EU för att fortsatt kunna fiska arten i Sverige. Reglerna gäller fiske, transport och försäljning av signalkräfta inom ett nytt hanteringsområde. Reglerna justerar även allmänhetens fiske i Vättern från fem till tre helger. Dessutom införs ett minimimått på 10 cm vid fångst i hela landet. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2020.
HaV har beslutat om en ny tioårsperiod för överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket efter framförallt sill, skarpsill och makrill. I beslutet höjer myndigheten kvoterna för det kustnära fisket. Avsikten är att gynna småskalighet, öka tillgången på lokalt fångad fisk och förbättra förutsättningarna för nyetablering.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 21 miljoner kronor till länsstyrelsernas arbete för att förbättra livsmiljöerna i sötvatten. Satsningen ska bidra till att stärka arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag genom att bland annat stärka skyddet av värdefull natur och genomföra restaurering.
