Det demersala fisket – efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka – kan bli lönsammare. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen.
I korthet föreslår HaV att ett system med överlåtbara och individuella fiskerättigheter införs i det demersala fisket. Ett system med fiskerättigheter finns redan i f
Flodpärlmusslan kan bli upp till 250 år och har tidigare fiskats för pärlornas skull. Nu är den utrotningshotad. Ett åtgärdsprogram, nyligen beslutat av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), ska säkerställa ett livskraftigt bestånd av musslan i Sverige.
1 juni uppdaterades reglerna för det yrkesmässiga laxfisket i Bottenviken och direkt anknytande sötvattensområden. Förhandsanmälan av fångst, separat vittjning av fällor och positionsuppgifter ska minska risken att för mycket lax tas upp.
I haven utanför Sverige finns mängder av kemiska stridsmedel som dumpades efter andra världskriget. Analyser av fisk och skaldjur visar nu att halterna av stridsmedlen är låga. Det är Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som har tagit initiativ till provtagningen.
Drygt 90 procent av de 438 svenska EU-baden har tillfredsställande, bra eller utmärkt badvattenkvalitet. Antalet bad med klassificeringen utmärkt har ökat något. Det visar Havs- och vattenmyndighetens och Folkhälsomyndighetens rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2020”.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inför förbud för fiske efter ål i svenska havsområden. Förbudsperioden gäller från 1 november 2020 till 31 januari 2021. Myndigheten inför också åtgärder för att stärka fiskerikontrollen av ålfisket.
Nu införs nya regler i Skagerrak och Kattegatt som innebär att mer selektiva fiskeredskap ska användas vid trålning efter kräfta och fisk. Det ska minska trycket på de hårt utsatta torskbestånden.
Den sista december 2024 kan ett producentansvar för tillverkare av fiskeredskap som innehåller plast bli verklighet. Ett regelförslag, utarbetat av Havs- och vattenmyndigheten, ligger nu hos regeringen. Syftet med förslaget är att förebygga och minska risken att fiskeredskap som innehåller plast, inverkar negativt på miljön, särskilt vattenmiljön, och människors hälsa.
Projekt som rör kalkning, fiskevård, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och skydd av hotade arter får i år dela på totalt 437 miljoner kronor. Det är Havs- och vattenmyndigheten som fördelar stödet till länsstyrelserna runt om i landet. I år sker en extra satsning på lokala vattenvårdsprojekt och fiskevård.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 58 miljoner kronor till länsstyrelserna som i sin tur stöttar lokala miljöprojekt. Syftet är att säkra bättre vattenhushållning och ge bättre tillgång till dricksvatten. Torka och vattenbrist har ställt till med stora problem på många håll i landet på senare år. Gotland, Blekinge, Skåne och Kalmar län är regioner som har drabbats hårdast av torkan.
Havsnejonögat har kallats ett urtidsdjur, ett levande fossil. Men människans påverkan på dess levnadsmiljö och brist på stora bytesfiskar (den lever som vuxen som parasit) har gjort att arten riskerar att försvinna helt från svenska vatten. Havs- och vattenmyndigheten har nu beslutat om ett åtgärdsprogram för hotade arter med fokus på havsnejonögat. Länsstyrelserna koordinerar programmet.
2020 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön fattades den 16-17 december i Bryssel. Kvoterna sattes i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, försiktighetsansatsen och fleråriga planer. Till exempel för havskräfta, kolja, gråsej, kummel och rödspätta i Skagerrak och Kattegatt. Selektiviteten förbättras därmed i Kattegatt utifrån den stränga beståndssituationen för torsken.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden
