Mellan 400 000 och 500 000 liter olja kan finnas kvar i fartyget Skytteren som sjönk 1942 vid Måseskär på västkusten, i höjd med Lysekil och cirka tio kilometer från kusten. Nu undersöks vraket, som klassas som det mest miljöfarliga i svenska vatten, igen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
64 miljoner kronor, uppdelat på två år. Det fördelar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, till länsstyrelserna runt om i landet. De i sin tur stöttar lokala miljöprojekt som ska säkra bättre vattenhushållning och ge tryggad tillgång till dricksvatten.
Ett brett åtgärdspaket som innehåller allt från att se över fredningsområden och trålgränser till att ta fram ny kunskap – det presenterar nu Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Syftet är att ge sillen/strömmingen i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken ökat skydd.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår att 10 procent av Sveriges havsområden värnas ytterligare i form av fiskeregleringar i befintliga marina skyddade områden i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Det handlar om att skydda de värden som områdena inrättats för att bevara, till exempel koraller, fiskar, sjöfåglar och tumlare, som det bara finns runt 500 kvar av i Östersjön.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår nu en rad åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön. Det handlar om åtgärder inom en mängd områden såsom främmande arter, fiskar och skaldjur som påverkas av fiske, övergödning, miljöfarliga ämnen, marint skräp, biologisk mångfald, marina skyddade områden och undervattensbuller.
Premiär för hummerfisket 2020 är den 21 september kl. 07.00. Fritidsfiskare får fiska fram till och med den sista november och yrkesfiskare fram till och med den sista december.
Det demersala fisket – efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka – kan bli lönsammare. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen.
I korthet föreslår HaV att ett system med överlåtbara och individuella fiskerättigheter införs i det demersala fisket. Ett system med fiskerättigheter finns redan i f
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket arbetar för närvarande med att ta fram en ny gemensam strategi för svenskt fiske och vattenbruk. Arbetet sker i nära dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter och har nu resulterat i ett första förslag till strategi.
Under 2019 ägnade sig ungefär 1,6 miljoner personer åt fritidsfiske minst en gång i svenska vatten, jämfört 1,3 miljoner utövare 2018. Det är ett trendbrott, fritidsfisket har under ett antal år haft en nedåtgående trend både när det gäller antal utövare, fiskedagar och fångst. Men under 2019 ökade fritidsfisket till 1,6 miljoner utövare jämfört med 1,3 miljoner 2018, en ökning på 23 procent.
Flodpärlmusslan kan bli upp till 250 år och har tidigare fiskats för pärlornas skull. Nu är den utrotningshotad. Ett åtgärdsprogram, nyligen beslutat av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), ska säkerställa ett livskraftigt bestånd av musslan i Sverige.
1 juni uppdaterades reglerna för det yrkesmässiga laxfisket i Bottenviken och direkt anknytande sötvattensområden. Förhandsanmälan av fångst, separat vittjning av fällor och positionsuppgifter ska minska risken att för mycket lax tas upp.
I haven utanför Sverige finns mängder av kemiska stridsmedel som dumpades efter andra världskriget. Analyser av fisk och skaldjur visar nu att halterna av stridsmedlen är låga. Det är Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som har tagit initiativ till provtagningen.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inför förbud för fiske efter ål i svenska havsområden. Förbudsperioden gäller från 1 november 2020 till 31 januari 2021. Myndigheten inför också åtgärder för att stärka fiskerikontrollen av ålfisket.
Nu införs nya regler i Skagerrak och Kattegatt som innebär att mer selektiva fiskeredskap ska användas vid trålning efter kräfta och fisk. Det ska minska trycket på de hårt utsatta torskbestånden.
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har nyligen fått regeringens uppdrag att ta fram en gemensam strategi och sektorsspecifika handlingsplaner för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen. Uppdraget förutsätter god samverkan såväl mellan myndigheterna som till fisket och vattenbrukets knutna intressentorganisationer.
Den sista december 2024 kan ett producentansvar för tillverkare av fiskeredskap som innehåller plast bli verklighet. Ett regelförslag, utarbetat av Havs- och vattenmyndigheten, ligger nu hos regeringen. Syftet med förslaget är att förebygga och minska risken att fiskeredskap som innehåller plast, inverkar negativt på miljön, särskilt vattenmiljön, och människors hälsa.
Senast den 6 mars kan du ansöka om fortsatt fiske efter signalkräfta utanför hanteringsområdet. Din ansökan skickar du till länsstyrelsen.
Projekt som rör kalkning, fiskevård, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och skydd av hotade arter får i år dela på totalt 437 miljoner kronor. Det är Havs- och vattenmyndigheten som fördelar stödet till länsstyrelserna runt om i landet. I år sker en extra satsning på lokala vattenvårdsprojekt och fiskevård.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 58 miljoner kronor till länsstyrelserna som i sin tur stöttar lokala miljöprojekt. Syftet är att säkra bättre vattenhushållning och ge bättre tillgång till dricksvatten. Torka och vattenbrist har ställt till med stora problem på många håll i landet på senare år. Gotland, Blekinge, Skåne och Kalmar län är regioner som har drabbats hårdast av torkan.
Havsnejonögat har kallats ett urtidsdjur, ett levande fossil. Men människans påverkan på dess levnadsmiljö och brist på stora bytesfiskar (den lever som vuxen som parasit) har gjort att arten riskerar att försvinna helt från svenska vatten. Havs- och vattenmyndigheten har nu beslutat om ett åtgärdsprogram för hotade arter med fokus på havsnejonögat. Länsstyrelserna koordinerar programmet.
