En ny rapport sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-18. Rapporten tar avstamp i art- och habitatdirektivet och visar att den globala trenden av nedgång i biologisk mångfald även gäller livsmiljöerna i svenska havsområden. Ett välmående Sverige är beroende av en livskraftig havsmiljö – fler åtgärder behövs för att vända utvecklingen i haven.
Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Syrefria havsbottnar, klimatförändringar, miljögifter och andra förändringar i havsmiljön kan göra det svårare för torsken att återhämta sig även om fisket efter torsk begränsas. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag av regeringen, åtgärder för att skydda och förbättra tillståndet för torsken.
Har du sett något ovanligt vid havet? Undrar du över något i kustmiljön? Länsstyrelsernas marina informationscentraler vid kustområdena svarar på frågor och tar gärna emot dina observationer.
Myndigheter och andra aktörer samverkar nu för att få hjälp från allmänheten med att minska spridningen av invasiva främmande arter. Arter som inte tidigare varit något stort problem har börjat sprida sig, bland annat på grund av klimatförändringarna. Det ökar hotet mot den biologiska mångfalden och kan orsaka stora samhällskostnader.
En rad nya regler för fiske av signalkräfta gäller från den 1 juli. – I grund och botten handlar det om att vi vill hindra spridning av signalkräftan, som är en invasiv främmande art. Samtidigt ger vi möjligheter att fiska den i vissa vatten där riskerna för spridning till flodkräftvatten bedöms som låga, säger Sofia Brockmark, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten (HaV).
Den kan bli upp till 250 år. Den har tidigare fiskats för sina pärlor. Den är också en så kallad indikator- och paraplyart som visar på friska vattendrag där även andra arter trivs. Nu är flodpärlmusslan starkt hotad. Michael Diemer, utredare på HaV, har varit med och jobbat fram ett åtgärdsprogram som förhoppningsvis ska hjälpa den lilla mollusken att leva vidare.
Efter ett år med nätverkande har de 20 åtgärdssamordnarna inom LEVA knutit många viktiga kontakter och fått ett fint mottagande av lantbrukare och andra i sina lokala avrinningsområden. Under LEVA:s första år har de också hunnit genomföra ett antal åtgärder och fler är på gång.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) samlar organisationer och myndigheter för havet och minskad fattigdom. I maj möttes de i Havsplattformen mot fattigdom. De såg hur samarbete kan minska fattigdomen och rädda havet – en brådskande uppgift som växer med pandemin och coronakrisen.
Magra fiskar med sårskador. Sjuka laxar. Akuta företeelser som gör att vi behöver få bättre kunskaper om fiskars hälsotillstånd. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), har nu startat ett mer långsiktigt övervakningsprogram inriktat mot vild fisk, kräftdjur och blötdjur.
På söndag 17 maj är det Östersjötumlarens dag. Läget för den lilla valen är tyvärr dåligt. Men vad gör Havs- och vattenmyndigheten (HaV) för att rädda den och vad kan fritidsbåtägare göra? Frågan går till Susanne Viker, utredare på HaV.
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har nyligen fått regeringens uppdrag att ta fram en gemensam strategi och sektorsspecifika handlingsplaner för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen. Uppdraget förutsätter god samverkan såväl mellan myndigheterna som till fisket och vattenbrukets knutna intressentorganisationer.
Kunskapen i de lokala vattenråden är oumbärlig när EU:s vattendirektiv ska bli verklighet i de olika avrinningsområdena. Det är en av slutsatserna från projektet Water Co-Governance.
