Länderna som skrivit under avtalet om bland annat tumlare i Östersjön, det så kallade Ascobans-avtalet, har nu enats om hur ett ökat skydd bör se ut. - Genom att utveckla mer selektiva redskap kan man till exempel undvika bifångster av småvalar i yrkesfisket. Att tumlare fastnar i fiskegarn är fortfarande den främsta orsaken till dödlighet bland tumlare i Östersjön, säger Susanne Viker på HaV.
Fem län är först ut med att få pengar från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, för att förebygga sälskador. - I den första omgången betalar vi nu ut totalt 3,7 miljoner kronor, bland annat till så kallade push up-fällor, torskburar och förstärkningar av nät och ryssjor, säger Susanne Viker, utredare på enheten för biologisk mångfald på HaV.
Hittills i år har cirka 3 000 knubbsälar i svenskt och danskt vatten dött, troligen smittade av fågelinfluensaviruset H10N7. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu 245 000 kronor till Naturhistoriska riksmuseet för att kunna få in fler prover på sjuka och döda sälar.
Sedan april i år har över 250 döda knubbsälar påträffats längs Västkusten, främst i Göteborgs södra skärgård. Forskare undersöker nu vad säldöden kan bero på. - Självklart är det oroande att så många döda sälar påträffats. Det viktigaste nu är att så snabbt som möjligt försöka hitta smittkällan och få en bild av hur omfattande säldöden är, säger Susanne Viker på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger tre miljoner kronor till "Program Sälar & Fiske”. Pengarna ska främst gå till utveckling av metoder som minskar sälskador på fiskredskap och fångster, l. - Hittills har det varit mycket fokus på att utveckla burar för torskfiske. Nu går projektet vidare och vill utveckla så kallade pushup-fällor för torsk, abborre och sik, säger Susanne Viker på HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu drygt 14,6 miljoner kronor i bidrag till länsstyrelserna för ersättning till skador av säl på fiske. Länsstyrelserna fördelar sedan ut pengarna till yrkesfiskare i landet. - Största bidragen går till Kalmar och Norrbottens län, säger Susanne Viker, utredare på enheten för biologisk mångfald på HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger drygt 4,7 miljoner till länsstyrelserna för att förebygga skador som sälar orsakar fisket. - Det kan handla om förstörda fiskeredskap eller att sälar äter upp fångster. Problemen finns längs hela den svenska kusten men omfattningen beror på vilket slags fiske man bedriver, säger Susanne Viker. Mest pengar får Norrbottens, Västra Götalands och Gotlands län.
För några veckor sedan hittades tre marmorkräftor i Märstaån, norr om Stockholm. Arten har tidigare inte funnits i svenska vatten. - Det är ett allvarligt hot mot våra inhemska kräftor och den biologiska mångfalden, säger Erland Lettevall, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Allmänheten uppmanas att lämna in misstänkta fynd av kräftan till Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu tagit fram nationella förvaltningsplaner för gråsäl och knubbsäl. - Vi vill både ha ett kustnära fiske och ett sälbestånd som ligger på en gynnsam nivå. Målet är att sälen ska ses som något positivt, som en resurs, säger utredare Susanne Viker. HaV föreslår främst förebyggande åtgärder, exempelvis sälsäkra redskap, för att nå målen.
Antalet sälar fortsätter att öka längs den svenska kusten. Både på ost- och västkusten innebär det betydande ekonomiska förluster för yrkes- och fritidsfiskare samt fiskodlingar. Och sälarna drabbas av att de fastnar i redskap och skadas. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu tre miljoner kronor till länsstyrelsen i Västernorrland och "Program sälar och fiske".
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden