En ny rapport sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-18. Rapporten tar avstamp i art- och habitatdirektivet och visar att den globala trenden av nedgång i biologisk mångfald även gäller livsmiljöerna i svenska havsområden. Ett välmående Sverige är beroende av en livskraftig havsmiljö – fler åtgärder behövs för att vända utvecklingen i haven.
Har du sett något ovanligt vid havet? Undrar du över något i kustmiljön? Länsstyrelsernas marina informationscentraler vid kustområdena svarar på frågor och tar gärna emot dina observationer.
Myndigheter och andra aktörer samverkar nu för att få hjälp från allmänheten med att minska spridningen av invasiva främmande arter. Arter som inte tidigare varit något stort problem har börjat sprida sig, bland annat på grund av klimatförändringarna. Det ökar hotet mot den biologiska mångfalden och kan orsaka stora samhällskostnader.
Flodpärlmusslan kan bli upp till 250 år och har tidigare fiskats för pärlornas skull. Nu är den utrotningshotad. Ett åtgärdsprogram, nyligen beslutat av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), ska säkerställa ett livskraftigt bestånd av musslan i Sverige.
1 juni uppdaterades reglerna för det yrkesmässiga laxfisket i Bottenviken och direkt anknytande sötvattensområden. Förhandsanmälan av fångst, separat vittjning av fällor och positionsuppgifter ska minska risken att för mycket lax tas upp.
I haven utanför Sverige finns mängder av kemiska stridsmedel som dumpades efter andra världskriget. Analyser av fisk och skaldjur visar nu att halterna av stridsmedlen är låga. Det är Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som har tagit initiativ till provtagningen.
Drygt 90 procent av de 438 svenska EU-baden har tillfredsställande, bra eller utmärkt badvattenkvalitet. Antalet bad med klassificeringen utmärkt har ökat något. Det visar Havs- och vattenmyndighetens och Folkhälsomyndighetens rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2020”.
Efter ett år med nätverkande har de 20 åtgärdssamordnarna inom LEVA knutit många viktiga kontakter och fått ett fint mottagande av lantbrukare och andra i sina lokala avrinningsområden. Under LEVA:s första år har de också hunnit genomföra ett antal åtgärder och fler är på gång.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) inför förbud för fiske efter ål i svenska havsområden. Förbudsperioden gäller från 1 november 2020 till 31 januari 2021. Myndigheten inför också åtgärder för att stärka fiskerikontrollen av ålfisket.
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket har nyligen fått regeringens uppdrag att ta fram en gemensam strategi och sektorsspecifika handlingsplaner för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen. Uppdraget förutsätter god samverkan såväl mellan myndigheterna som till fisket och vattenbrukets knutna intressentorganisationer.
Kunskapen i de lokala vattenråden är oumbärlig när EU:s vattendirektiv ska bli verklighet i de olika avrinningsområdena. Det är en av slutsatserna från projektet Water Co-Governance.
Den sista december 2024 kan ett producentansvar för tillverkare av fiskeredskap som innehåller plast bli verklighet. Ett regelförslag, utarbetat av Havs- och vattenmyndigheten, ligger nu hos regeringen. Syftet med förslaget är att förebygga och minska risken att fiskeredskap som innehåller plast, inverkar negativt på miljön, särskilt vattenmiljön, och människors hälsa.
Projekt som rör kalkning, fiskevård, lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och skydd av hotade arter får i år dela på totalt 437 miljoner kronor. Det är Havs- och vattenmyndigheten som fördelar stödet till länsstyrelserna runt om i landet. I år sker en extra satsning på lokala vattenvårdsprojekt och fiskevård.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 58 miljoner kronor till länsstyrelserna som i sin tur stöttar lokala miljöprojekt. Syftet är att säkra bättre vattenhushållning och ge bättre tillgång till dricksvatten. Torka och vattenbrist har ställt till med stora problem på många håll i landet på senare år. Gotland, Blekinge, Skåne och Kalmar län är regioner som har drabbats hårdast av torkan.
Havsnejonögat har kallats ett urtidsdjur, ett levande fossil. Men människans påverkan på dess levnadsmiljö och brist på stora bytesfiskar (den lever som vuxen som parasit) har gjort att arten riskerar att försvinna helt från svenska vatten. Havs- och vattenmyndigheten har nu beslutat om ett åtgärdsprogram för hotade arter med fokus på havsnejonögat. Länsstyrelserna koordinerar programmet.
2020 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön fattades den 16-17 december i Bryssel. Kvoterna sattes i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, försiktighetsansatsen och fleråriga planer. Till exempel för havskräfta, kolja, gråsej, kummel och rödspätta i Skagerrak och Kattegatt. Selektiviteten förbättras därmed i Kattegatt utifrån den stränga beståndssituationen för torsken.
I dag lämnar Havs- och vattenmyndigheten förslag till havsplaner till regeringen. Det är första gången Sverige gör statliga havsplaner. När regeringen har beslutat havsplanerna kommer planerna att vägleda myndigheter, kommuner och domstolar om hur havet bäst kan användas på olika platser. Även företag får vägledning av planerna. Mer än 150 organisationer har deltagit i arbetet.
HaV skärper reglerna för signalkräfta, ett krav enligt EU för att fortsatt kunna fiska arten i Sverige. Reglerna gäller fiske, transport och försäljning av signalkräfta inom ett nytt hanteringsområde. Reglerna justerar även allmänhetens fiske i Vättern från fem till tre helger. Dessutom införs ett minimimått på 10 cm vid fångst i hela landet. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2020.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fördelar 21 miljoner kronor till länsstyrelsernas arbete för att förbättra livsmiljöerna i sötvatten. Satsningen ska bidra till att stärka arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag genom att bland annat stärka skyddet av värdefull natur och genomföra restaurering.
Läckande vrak töms på miljöfarlig olja utanför Öland som ett led i att rädda Östersjön.
