94 procent av de 471 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet. 77 procent av EU-baden har fått klassificeringen utmärkt badvattenkvalitet. Det visar Havs- och vattenmyndighetens (HaV:s) rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2025”.
Svenska EU-bad som fått klassificeringen utmärkt badvattenkvalitet har ökat jämfört med 2023. 362 EU-bad klassas
Laxparasiten Gyrodactylus salaris har bekräftats i Munkedalsälven, första fyndet norr om Göta älv. Fyndet har lett till utökad provtagning. Parasiten kan orsaka hög dödlighet bland laxfiskar, och spridningsrisker måste förebyggas genom noggrann desinficering av utrustning.
En ny studie visar att ålgräsängarna försvunnit från många områden i Västerhavet sedan 80-talet. Forskare vid Göteborgs universitet har gjort studien på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Den totala arealen av undersökta ålgräsängar har minskat med cirka 45 procent (motsvarande 1 377 hektar) i jämförelse med dagens utbredning.
I november upptäckte David Kindgren Bartholdsson, naturvårdshandläggare i Kumla, den EU-listade invasiva främmande arten storslinga (Myriophyllum aquaticum) i Säbylundssjön utanför Kumla, det är det första fyndet av arten i Sverige.
Den 23 september 2024 är det hummerpremiär och många oerfarna fiskare ska ut på havet och pröva lyckan för första gången. Men det finns en baksida. Varje år går mer än 4 000 hummerburar förlorade längs den svenska västkusten. Väl förlorade kan de fortsätta att "spökfiska" under lång tid. Från och med 2023 krävs det rymningshål i tinorna för att minska risken för att de fortsätter spökfiska.
Den 2 augusti träder EU-förbud i kraft för den invasiva dammväxten mussleblomma (Pistia stratiotes), afrikansk klogroda (Xenopus laevis) och fisken mummichog (Fundulus heteroclitus).
Förbudet innebär att det från den 2 augusti inte längre är tillåtet att sälja, byta, odla, föda upp eller transportera arterna. Man får inte heller släppa ut eller sprida dem i naturen.
Ingen av de här arterna f
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har beslutat att lämna ett extra bidrag till Länsstyrelserna med drygt 22 000 000 kronor för kalkning, restaurering och åtgärder mot invasiva arter.
90 procent av de 468 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet. Ungefär 74 procent av EU-baden har fått klassificeringen utmärkt badvattenkvalitet. Det visar Havs- och vattenmyndighetens (HaV) rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2024”.
En dimmig februaridag 1957 sjönk tyska lastfartyget Harburg, bara några hundra meter utanför Lidingö. Vraket kan ha stora mängder olja kvar i tankarna. Nu startar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, arbetet med att få upp oljan.
Förslaget till ändrade havsplaner som skapar förutsättningar för havsbaserad vindkraft kan bli en viktig del i klimatomställningen. Samtidigt ställs stora krav på hänsyn till de intressen som redan finns i havet. Nu önskar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, få in synpunkter på havsplanerna innan de skickas till regeringen för beslut.
Satsningen LEVA – lokalt engagemang för vatten har sedan 2018 utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt med lokal åtgärdssamordning. Tusentals jordbrukare har fått information och hjälp att genomföra åtgärder mot övergödning, alltifrån strukturkalkning till våtmarker. Häng med på vad som hänt under dessa sex år.
Vid provtagning av småkryp i Vätterns strandzon påträffades Större rovmärla för första gången i Sverige och Norden. Enligt den svenska riskklassificeringen av främmande arter placerar den sig i den högsta riskklassen. Det lilla kräftdjuret har orsakat stora problem på kontinenten och i Storbritannien då den konkurrerar ut inhemska arter.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beslutar nu att allt fiske efter ål i havet stoppas under perioden första oktober 2023 till sista mars 2024. Detta efter en remissrunda om en ny EU-bestämmelse som rör ålförvaltningen. Stoppet införs när ålvandringen är som störst genom Öresund. En stor del av den ål som vandrar ut från Östersjöområdet för att leka, vandrar just genom Öresund.
Tankfartyget Rone, som sjönk i dåligt väder vintern 1981, ska nu tömmas på drygt 200 000 liter tjockolja. Vraket ligger på 98 meters djup, 28 km väster om Gotland. Operationen startar 22 september. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som finansierar arbetet, klassar vraket som ett Sveriges fem mest miljöfarliga.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår att 10 procent av Sveriges havsområden värnas ytterligare i form av fiskeregleringar i befintliga marina skyddade områden i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Det handlar om att skydda de värden som områdena inrättats för att bevara, till exempel koraller, fiskar, sjöfåglar och tumlare, som det bara finns runt 500 kvar av i Östersjön.
Nya hamnar, pirar och muddringar påverkar den fysiska livsmiljön vid våra kuster. En unik kartläggning av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu en bild av läget.
Nu införs nya regler i Skagerrak och Kattegatt som innebär att mer selektiva fiskeredskap ska användas vid trålning efter kräfta och fisk. Det ska minska trycket på de hårt utsatta torskbestånden.
På mötet ”Economics of Oceans” i Washington den 3-4 december träffas amerikanska och svenska beslutsfattare för att ta upp tekniklösningar och miljön i haven. Arrangörer är Havs- och vattenmyndigheten (HaV), miljödepartementet och svenska ambassaden i USA. - Intresset är stort i både Sverige och USA för samarbete inom marin teknik, havsplanering och övergödningsfrågor, säger Catarina Hedar på HaV.
Flodkräftan är den enda storkräfta som förekommer naturligt i Sveriges sötvatten. Men den är starkt hotad av kräftpesten. Under våren har Havs- och vattenmyndigheten beviljat drygt 1,3 miljoner kronor till lokala projekt för att bevara och utveckla bestånden av den svenska flodkräftan.
Över landet har flera lokala vattenvårdsprojekt dragit igång. För att inte miljöåtgärderna ska tappa fart vill Havs- och vattenmyndigheten att regeringens anslag för åtgärder för havs- och vattenmiljö ska ligga kvar på dagens nivå, cirka 740 miljoner kronor.
