I november upptäckte David Kindgren Bartholdsson, naturvårdshandläggare i Kumla, den EU-listade invasiva främmande arten storslinga (Myriophyllum aquaticum) i Säbylundssjön utanför Kumla, det är det första fyndet av arten i Sverige.
Havs- och vattenmyndigheten deltar under Almedalsveckan för att diskutera vattenkonflikter, strategier för att säkerställa vattenbehov, och planeringen för utökad vindkraft till havs. Programmet inkluderar frukostmingel, paneldiskussioner och fokus på Östersjöns miljötillstånd.
Satsningen LEVA – lokalt engagemang för vatten har sedan 2018 utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt med lokal åtgärdssamordning. Tusentals jordbrukare har fått information och hjälp att genomföra åtgärder mot övergödning, alltifrån strukturkalkning till våtmarker. Häng med på vad som hänt under dessa sex år.
Länsstyrelsen Kalmar län har upptäckt en för Sverige ny invasiv främmande art i Alsterån – den vattenlevande växten kamslinga (Myriophyllum heterophyllum). Arten är upptagen på EU:s lista över invasiva främmande arter vilket innebär att den är förbjuden att importera, odla och släppa ut i naturen. Troligen har kamslingan hamnat i Alsterån för att någon har tömt sitt akvarium där.
Havs- och vattenmyndigheten förlänger fredningstiden i 25 mynningsområden längs Gotlands kuster med två månader. Samtidigt begränsas fångster av öring eftersom arten är särskilt skyddsvärd. De nya föreskrifterna gäller från och med 1 september i år.
Under det senaste året har det kommit flera rapporter om invasiva främmande arter som nu etablerar sig i svenska vatten. I takt med att klimatet förändras finns risk att den här oroande utvecklingen accelererar. Men det går att minska spridningen och här har allmänheten en viktig roll.
Under 2022 ägnade sig ungefär 1,2 miljoner personer åt fritidsfiske minst en gång i svenska vatten, varav cirka 850 000 män och 350 000 kvinnor. Det är färre än föregående år, visar en enkät som gjorts av SCB på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Spökgarn och andra fiskeredskap som förloras i hav och sjöar kan bli dödsfällor för fiskar, fåglar och marina däggdjur. Men nu startar myndigheter, kommuner och yrkesfiskare ett systematiskt arbete för att kartlägga och samla in skräpet på ett effektivt sätt.
Från och med 13 juni blir det tillåtet med ett begränsat fritidsfiske efter pigghaj. Det har varit förbjudet för både yrkes- och fritidsfiskare att fiska pigghaj sedan 2011. Den gemensamma EU-förvaltningen har nu resulterat i återhämtning av beståndet och ökad kunskap om pigghajens beståndsstatus och geografiska utbredning har därför också lett till ändrade regler för yrkesfisket.
Vid provtagning av småkryp i Vätterns strandzon påträffades Större rovmärla för första gången i Sverige och Norden. Enligt den svenska riskklassificeringen av främmande arter placerar den sig i den högsta riskklassen. Det lilla kräftdjuret har orsakat stora problem på kontinenten och i Storbritannien då den konkurrerar ut inhemska arter.
Sommaren är inte bara högsäsong för bad och båtliv i sjöar och hav. Det är också nu många kommer i kontakt med de invasiva främmande arter som snabbt breder ut sig i våra vatten.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är på plats under Almedalsveckan för att diskutera vattenresursen och dess förvaltning som en strategisk resurs för samhälle och ekosystem. Fokus ligger även på havsplanering och hur vi planerar för ytterligare elproduktion till havs för den blågröna samhällsomställningen. Hållbart nyttjande av havets resurser om sillfisket i Östersjön är också i fokus. Ett annat
Under 2021 ägnade sig ungefär 1,5 miljoner personer åt fritidsfiske minst en gång. Det sammanlagda antalet fiskedagar under 2021 var cirka 12,4 miljoner, och av dem utfördes cirka 6,9 miljoner från båt. Det visar en enkät som gjorts av statistikmyndigheten SCB på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Skytteren har klassats som Sveriges miljöfarligaste vrak. Nu har 175 000 liter olja och oljeblandat vatten tagits upp från vraket som ligger utanför Lysekil. Skytteren, som ligger i en skärgård med mycket känslig natur, är därmed tömd på olja.
Att få koll på var vattenlevande arter finns i Sverige är ett av alla uppdrag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV och SLU Artdatabanken arbetar med. För denna kartläggning behöver vi få hjälp av så många som möjligt. Därför lanserar vi nu en uppdaterad, förbättrad version av webbappen Rappen som är enkel för alla att använda.
Tisdagen den 23 februari deltar H.K.H. Kronprinsessan Victoria och Utrikesminister Ann Linde på ett digitalt symposium om Antarktis ekosystem i ett förändrat klimat och Sveriges roll som ordförande för Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR).
Nya hamnar, pirar och muddringar påverkar den fysiska livsmiljön vid våra kuster. En unik kartläggning av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu en bild av läget.
Under 2019 ägnade sig ungefär 1,6 miljoner personer åt fritidsfiske minst en gång i svenska vatten, jämfört 1,3 miljoner utövare 2018. Det är ett trendbrott, fritidsfisket har under ett antal år haft en nedåtgående trend både när det gäller antal utövare, fiskedagar och fångst. Men under 2019 ökade fritidsfisket till 1,6 miljoner utövare jämfört med 1,3 miljoner 2018, en ökning på 23 procent.
Flytande städer, koldioxidlagring och vattenbruk. Det är några tänkbara nya industrier/aktiviteter som kan äga rum på internationellt vatten i framtiden, om 30-50 år. Tillsammans med att strategisk miljöbedömning kan vara ett användbart verktyg är detta en del av slutsatserna som Anthesis drar i en rapport de sammanställt på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten inför pågående förhandlingar i FN.
En ny rapport sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-18. Rapporten tar avstamp i art- och habitatdirektivet och visar att den globala trenden av nedgång i biologisk mångfald även gäller livsmiljöerna i svenska havsområden. Ett välmående Sverige är beroende av en livskraftig havsmiljö – fler åtgärder behövs för att vända utvecklingen i haven.
